Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 februari 1846, sida 1

Ständer, erkannes ej någon annanfåÅ Sedan ilr Geijer nästan punkt sorA xells mot honom framkastade beskyl orättvisa, maktspråk, epigrammatiska salska slutledningar, i lusten svålvande men, fraser, o. s. v., kastar han en blick på asjellva summan af den politiska visdom, som Ur F. ur svenska Historien utdragita. Den förekommer i Hr F:s skrist sid. 46 och utföres derefter vidare samt består derutinnan: aatt konungamaktens politik, alt genom de lägre ständen nedsåtta de hogre och tillika upphoja sig sjelf, om mojligt till suveräniteten — skall vara orsaken till Sveriges största olyckor. Härtill svarar prof. Geijer: Ln man, som i kännedomen af såderneslandets historia torde kunna mäta sig med lr F., framlidne biskop Nordin, var deremot af den tankan, att de regeringar, som företrädesvis gynnat aristokrallen, alltid hos oss varit olyckliga i sina foljder). — Hvilkendera skall man tro? — He F. borde ej bry sitt Spekulativa hufvud med dylika uträkningar. 1 bestämmandet af Staternas öden inverka så manga sorhallanden, ät det hvarken ur en enda orsak, eller ur et enda slags orsaker lära kunna forhlarase. : Sin foörsvarsskrift slutar professor Geijer på följande sått: elag har nu genomgått de förnämsta af Ar F:s anmärkningar — man kan af dessas halt dömma till beskaffenheten af de öfriga —; och jag tror mig halva bevisat, att ingen enda af dem har en verklig, eller mera än en skenbar grund, som för ett kunnigt öga genast sorsvinner. Hr F. har med sitt sramsusande gjort både sin sak och dess gynnare en stor oljenste. axi ha sett, att Hr b:s skritt upplöser sig i tvenne bestandsdelar: förmenta skal och vålmenta försåkringar. Vi ha med nagon utförlighet granskat de förre; de sednare må gälla hvad de kunna. Ur F. är stark i dessa ofta aterkommande försäkringar. Hau bedyrar sin kärlek för såderneslandet, sin ömhet för konung och folk. Jag tror honom! Han bedyrar den verkliga liberaliteten af sitt tänkesätt, som skall vara så stor, att han derigenom torde utsätta sig för ultra-aristokraternes misshag. Jag tror, alt ban i den punkten kan lugna sig. Han be) Se Gustavianska Papyeren. 3:dje delens andra afdelning.