pusfsar, med dem, som pufta.lonnysoit qui mal y pense! Landtbeuks-akademiens sista sammankomst beskrilves, och man finner deraf att franska icgeringen begärt och erhallit akademiens upplysuingar om bruket af salt i Sverige. En spelogel här härom yttrat, att hökare-societeten skulle äfgifvit dem vida sullständigare och konstsorstandigare. Af en arlikel om Undergörande reliker i Ronr, bemtad ur en Norrmans dagbok, sinner man till hvilken rysvärd utsträckning katbolitismen sortplantat alguderiet; och huru mcket religionsbatet nedsätter mensklighetens värde. St. ignatii rum är sorvandladt till kapell; under det att den cell, Luther vid ett besok bebodde, lorvandlats till ett alträde; och hans portratt derstådes uppsatis, försedt med en nidvers! Altonbladet meddelar åtshilligt angaende det nya lAMHUI-tulIlberahningsslttet, som snart skall borja, då landt-tullarne vid Stockholm och Go(heborg komma alt upphöra. bet man på forhand kan finna af hela tillställningen, är att visitat ions-uppdraget på landsvägarne och patrulleringen kommer att väcka samma bitterhet hos folket, som den, hvilken i början af detta ärhundrade vallade mord på rese-siskaler, m. ll., ger anledning till prejerier och försök at obehoige personer alt skrämma och beskatta allmogen, samt möjligen slutar med att väcka upp. ett stratrofveri-lil i landet. Och för bvad ändamal, för hvilkas gagn, efter hvad rälltsgrund upprätthålles hela detta barocka tullbevakningsbe styr? Aftonbladet har också ett thorsdagsbrele, hvari ibland annat sramdrages, i anledning af Hagens underkännande al 1810 års representalions-lörslag, Ir Crusenstolpes då gjorda ampla ullradan att anltaga detsamma, äfvensom det visas, att Hr Crusenstolpe sjell, i sitt sjette bref om ställningar och förhållanden?, nytljat samma ulltryck som lir Richert: delenda est Car thago, angående stands-representationen; och slutligen andra satser al samme sorsattare, som nu i Dagen strider för alldeles motsatia principer och hlandrar andras likartade yttranden, Dagligt Allehanda har en artikel om nagra förändringar i presterskapets närvarande bildning och betordringssätt, hvilka sammanhänga med den våckta fragan om skolans teorm. Den är lortjent af uppmärksamhet. Forsallaren anser presten böra förut Vara delaktig af tidens bildning, innan han egnar sis till prestbildning allena, och vill derfore en soregnende silososisk-tbeo