vålvilliga afsigter, o. s. v. De andre tidningsulgilvarne äro spekulerande, publicistiske krämare, som blot alse penningvinst, sakna alla grundsatser, stå i dagopinionens sold, m. m. Kan man se? Och detta stär i onsdagsbladet, och i thorsdagsbladet läser man sfoljande molto till en artikel mot Aftonbladet: Jag är en ärlig man, det vet hela staden. — Del bar jag sagt så länge, att jag slutligen börjar tro det sjelf.. Ätter bom i Broderstvisten. berorde artikel asyftar alt visa alt Åstonbladet 4842 gilvit kapten Lindeberg ett berom, för driften med nya thenterns anläggning, hvilket står i strid emo dess nyligen yttrade tanka att hav är osöraldrad, bar fixa idöer, o. s. v. Manne ej det sluttigen plir obehagliat, att i längden fortsätla denna personliga polemik, medelst sramdragande af dylika orlolsedlar? q Dagen meddelar torbandlipgar vid Norrska Storthinget, 4842 och 4844 om penitentiär-fängeiser; förmodllaen for att visa det misstroende, norrska tepresentationen byst till systemet. Un sadan opinion uttalas äfven i Dagen, som annu synes frödvill om icke spostrallen, lihsom alla andta gamla bruk, böra bibehallas. Un anmärkning under rubrik: euw litet hidrag tll historien om principerna, angnende genctaljenanten friherre lljertas tillatelse att få by uton: sit ioilitär-distrikt, synes väl hafva skäl or sit, men da man vid dess framställande ser DPagen Uragasatta, att gamla systemet och savoriten, grefve Brahe, icke skulle tillatit säådana alsteg ilfron stadgad ordning, sor enskilta fall, så maste man le at redaktorernes al Dagen försök att föröka sina skäl med dylika saunsagor. Huru manga slags gracer al sådant slag visats at deras seider, ar så val bekant, att utgjutningen af Dagens sawmvets-förebraelser, i detta afseeude atminstone kuanat besparas— Ä—