Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 januari 1846, sida 1

Stå sig vara förtrogna med det j philosophiska forskningens väse icke vara origtigt för den s phiens Hf, att anyo underkast FR essa Jördome en allvarlig prolning; ty visa jg nag måste philosopbien lor alltid uppg Ä Å En sådan profning har ock jag, Å skan för sanningen, kännt mig uppmanad, att, efter måttet af mina krafter, anställa; och jag omfattar så mycket lilligare tilllallet,, att äfven inför denna upplysta ahoraresamling tala ett ord till philosophiens försvar, som jag anser sannolikt, alt bon älven här torde räkna flera vederdelomän, än vänner. För att med tillbörlig säkerhet och ordnins sorlara vid denna profning, vilje vi, i öfverensstämmelse med olvan omförmälde argumentation, lata vara betraktelser vända sig omkring söljaude 5:ne hufvudpunktet: 1:o. Den premiss, på hvilken man grundar beviset för den spekulativa philosophiens omöjlighet, 2:0. Den konseqvens, till hvilken denna söregifna omöjlighet i theoretiskt hänseende leder. 5:o. Den i omedelbart sammanhang härmed trädande prokliska slutsoljden. 1. Hvad nu först och främst den slutledning vidkommer, hvarmed man vill bevisa philosophiens omöjligbet, och bvilken, såsom förut blilvit antydt, har soljande lydelse: emedan de städse upprepade försoken, att på spekulativ Väg komma till sanningen; förblifvit fruktlösa, allisä måste det ligga nagot omojligt i sjeliva den uppgill, hvilken philosophien företager sig ätt losa, — hvad angär, säga vi, detta sätt alt sluta, så är klart, att, om det öfverbulvud kan göra anspråk på någon gällande kraft; det i lika grad mäste aga denna giltighet, i fall premissen skulle tala lilb philosophiens lordel, som då den antages lända till dess men och skada. At philosophien alltid ånyo började lösningen af sm uppgift, men aldrig med dessa sina lösningar ernådde något tillfredsställande resultat; ar det faktum, hvilket aberopas sasom premiss för lragavarande slutledning. Skulle nu verkligen denna premiss innebära en faktisk sanning, hvilket, i sorbigaende sagdt, vi rent al mäste förneka; s länge hvar och en, som icke skyr ett djupare inblickande i den spekulativa vetenskapens egen kistoriag I kan ölvertyga sig beltopp om motssat