Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 januari 1846, sida 1

lektor TV elharen, honom samtlige de hnårvaräns des erkänsla, och en bägare för hans ständiga välgång tömdes. Af universitetslärarne deltogo i festen: prosessorerne Hansleen, Chr. Holmboe, Munch, R. Keyser, C. Keyser, Boeck, Conradi, Thaulow, samt lebtoterne Welhaven, J. Collelt, Monrad och IlIallager. be i Christiania sig buppellllande konstnärerne Michelsen, Gude, Frich, Nebelong, Schirmer och Görbitz, jemte ätskillige utlänningar, Fransmän och Tyskar, hade blifvit till festen inbjudne. Den mest joviala och bjertlliga munterhet herrskade under hela denna fest, i hvilken, utom egenlliga studenter; en stor mängd äldre akademiska medborgare, och bland dem Sörenssen och Kraft, deltogo. vid högtidstillfället blefvo af studentsängsoreningen, utom de redan citerade, assjungne lolande sänger: Mändkets Barger. I Rosenlund under Sagas llal, der ejemmer hellige Minder, med sagterislende Bölgefald den klare Sökkvabek rinder. Der er en Kalk saa söd og sval af dette Veld at tömme, og Nordens Mend fra Fjeld og Dal gaa did i vaagne Drörnine. Thi Elven nynner et gammelt kvad, der beres vidt om Slrande, om Asers Drot, som ved Bredden sad og drak af rislende Vande. Mens Sagas 4and i denne Drik det Svundne aabenbared, stod Fremtids Syn for Odins Blik af Mindets Glands sorklaret. Vi vandre da till den klare Ström i Sagas sredede Rige. Vort Nordens lyseste Fremtidsdröm vil der af holgerne stige. Thi Odins At bar intet Vald, der mere lilligt kvwser end dette llaab for Nordens Held, der bor i Mindets Becer. J. S. Welhaven). Island. Yderst mod Norden lyser en Ö Klart gjennem lisslag og Taage, Der ved en Bjergild, som aldrig kan dö, Oldtidens Billeder vange. — Derfra gaar Sagnet vidt over Sö Som. en Mnage. Lå