Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 januari 1846, sida 1

2 —1 —— — ———— — Bourbonnerne! — och klubbarnes Bruti fästa den röda mössan på spetsen af en pik, och skrikaLelve friheter! — måtte sedan framgången sörklara sig for de starkaste eller de lyckligaste. För att kunna sätta deuna plan i verkställighet, var det nödvändigt att vinna nagon mera betydande person, helst af stort militäriskt rykte, omkring hvilken man kunde förena såväl de missnåjde republikanerne som de äregirige. Man kastar ögonen på Moreau. Skicklige underhandlare afsändas i i detta ändamål till Paris. Olyckligtvis låter segraren vid IIOhenlinden, bedragon af sin svaga karakter och sitt missnöje med den gamle vapenbrodren. sorleda sig all antaga ett ovisst hopp för verklighet och stora löften for säker framgång. Nu felades endast en agent för sjeliva utförandet: man valde dertill Georges Cadoudal, som å sin sida omgaf sig med pålitliga; tillgilna och djersva män. Sedan dessa dispositioner blifvit tagna, nödiga instructioner gifna och alla möjligheter sorutsedda, tandstego de sammansvurne i Frankrike i flere afdälningar. Man osverenskom för all gifva åt företaget mera högtidlighet och erbjuda en imponerande föreningspunkt, att en fransysk prins borde, omgisven af sine tillgifne, åtfölja den sista expeditionen. Å Redan hade tvenne landstigningar blifvit verkställda, och samma dag som Nopoleon i lagstiftande församlingen uttalade dessa profetiska ord : England skall en dag landsätta på våra kuster, eller har kanske redan landsatt elt af dessa viddjur, som det uppammat under freden, för att förstöra den jord, som sett det södas,v samma dag, säga vi, landsteg Georges Cadoudal med en liten skara af de sina vid klipporna emellan Dieppe och Treport, på kusten af Normandie; — men redan följande dagen var polisen i Parls, som då styrdes af Regnier, underrättad om deras ankomst, dock utan alt känna deras afsigt. Det var först flere månader sednare, då alla de sam