Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 januari 1846, sida 1

skaffat sig g pluralitetens, öron, (2); alt parlichesens uppenbarasie afvikelser från sanning och rättvisa försvaras af dess anhängare; att all rättskänsla så lorsvunnit, alt II:r Richerts osmakhliga förklaring i Aftonbladet kunnat af ett annat blad kallas ett prof på den utmärkte mannens högsinnade tänkesäll, o. s. v.( Det vore verkligen interossant alt få göra den der oomhullrunklige kamratens bekantskap!) Detta bade så förbluffat Posttidningens ,insändare att ban anser det endast vara att spilla tid och krafter, om han sökte skrifva nagot sornustigt i politiska ämnen. (Men hvarsore då icke heldre göra det, än att skrilva dylikt oförnust?) Han finner det enda botmedlet ligga uti öfverdrifterna, och ban slutar med den trosbekännelsen, atl blott en Regering kän motstå svindeln.? Jo, jo! Men då bör ju insänraren kunna vara Urankil. Det t gamla ordspråket lyder ju: Åoog blifver en kronprins rogalist, bara han blilver kung; och icke alla inse, huru verldshistorien visar oss, att det ändock år folkandan, som, i bredd med srihetskänslan, upp: hsningen och vålstandet, esterhand bestämmer allt, algör regenters och statsmäns rykten, uch slutligen, oaktadt allt motstånd, skrifver lagarne eller mensklighetens prosvade behof. Dagligt Allehanda, som i sitt thorsdagsbref rätt lyckligt drifvit litet gåck med Dagen nar ganska allvarsamt bestrassal yPosttidningen för satserna i de nyssnämnde artiklarne. Allehanda antyder, att den sista skulle vara ett foster af den försålliga och fanatiska adjutantspennas som ej sällan insmyger sig i det fromtma? bladet.? I Allehandas Winterblads-afdelning, afslutas artikeln om representations-kommittöen. Den är allmänhet hållen i samma anda, som Winterbladet förut hyllat. Af kärlek lor engelska iostitutioner vill författaren dock i en blifvande valtional-representation inympa universileternas val, på de allmänna eller samsåldta; en sak, som åtminstone synes temligen obehoslig — så länge våra ligga I småstäder: de blifva då såkert icke orepresenterade. Men att i dessa ämnen få de värde liberale politiciatt hålla sig till enkla grunder och enkla former, se der nagot, som är fullt ut lika svårt, som att få de konservative till att öfvergifva ståndsfördomärne. Aftonbladet meddelar, såsom bevis på den spänning, hvilken nu räder emellan Englands industriella klasser och Englands aristokrati sorhandlingar vid de möten, som båläis al PAoti