Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 december 1845, sida 1

— — — — — — skulle vilja, om de verkligen ännu förlorat den. Men ANehanda bör besinna, att det likväl härigenom gifver de konservative ett mål, som åtminstone erkänner att de veta hvad de vilja. Det finnes en bel del, sig så kallande liberale, sansadt liberale, moderate o. s. v., som icke en gång kommit så långt. Man bör således icke förakta sin fiende ; belst som många saker utvisa, att ban ännu aldeles icke lemnat sina förskansningar. Religions-rörelserna i Tyskland sortsättas, och ett utdrag ur Uhlichs Bekentnisse och Misliceni förklaring meddelas, för att ådagalägga, alt de nya sekternas trosbekännelse icke är sådan, som en insändare i Postoch InrikesTidningar insinuerat. — Statsrevisionens berältelse sortsättes, och ulur franska Wetenskapsakademiens förhandlingar lemnas några ganska imteressanta uppgister om ett nytt slag elektriska telegraser, om Aracalscha, såsom surogat för potatis, samt om en stor läkare-sammankomst i Parise, som bör lofva mycket för vetenskapen. Allehanda tycker icke om, att i våra korrespondens-artiklar eller revyer bafva funnit, att vi uttalat oss för en sri spanmålshandel. betta ämne är af den vigt, att det fordrar en fullständigare utredning; och en sådan skall ock af oss lemnas, i en särskild artikel. Ilär vilje vi blott nämna, i anledning af Allehandas invändning, alt en fast spanmälstull 4842 började, som skulle räcka till 4848, det vi ganska väl visste all så är, men att intet sådant beslut kan ändra den rätt, grundlagen gifver regeringen att ändra spanmålstullen, då ovanliga sörhållanden så fordra, och så beskafsade måtte väl en för en stor del af landet hotande missväxt vara. Morgonen har fått en ojuvelo af den gamle bekante.o Med rigtigt vild glädje har bladet, för att visa den för allt folk, satt den ölverst på sin första spalt, liksom vilden sätter sin vackraste ring i ett häl genom näsan ; och det spår sig visst mycket gamman deraf. Utur ett enskildt bref ifrån br J. G. Richert, har nemligen i pPorteseuilleno ståtll att läsa: patt man bör hälla fram representationssrågan i tid och olid, — ideligen fördöma ståndsrepresentationeno — o. s. v. ybå detta sätt blir saken så inpräglad, att allmänheten slutligen icke vet, hvarifrån den sält en så bestämd öfvertygelse, att den ej kan lida några molsalsero Det är naturligtvis icke sjelfva planen, som oMorgoneno kan vilja fördöma, ty den är den. samma, som de konservative foljt, ehuru de rig FARSEN — — ———