utt sina bemödanden mera mot personer, än sak, och aldrig gått på djupet med något ämne. Således skulle det egentligen vara slutmeningen, som ÖMorgoneno och de konservative fästa sig vid, derföre att i den skuile ligga en förnärmelse mot allmänheten. Men hvarifrån kommer då, alt de sjelfve framstå beständigt med samma osanningar, samma falska läror, somma idislanden, om de icke äfven hyste tron, alt elt. sådant inpräglingssätt kunde hos någon wväcka så bestämd ölvertygelse, alt den ej lider motsägelse. 5 Betraktas nu, att man 4:0 icke vet till hvem, sony Her Richert skrifvit detta bref, och 2:0 att det sannolikt aldrig nedskrefs för att meddelas andra, så inses lätt, att dess offentliggörande är — rent ut sagdt — en låghet; ty att i innehållet för öfrigt ligger någonting, som icke hvilken politiskt handlande person som heldst tusende gånger tänkt och sagt till sina förtrogna, samt legat till grund för alla opinioners bemödanden, är och blir en — lögn. Att sorpeka det skulle vara att medgifva, att hvarenda menniska vore lika i stånd att begrunda bvarje vigtigare ämne. Vvill oMorgoneno och de konservative gå in på den satsen, så få de ej längre skrika mot personlighetsprincipen och representationens utgörande af folkets valda represemanter allena. En pinsändare vill nödvändigt bränvinsförbud. Han säger sig vara Egare af fastighet med bränvinsbränninasrätligbet för 2:ne 90-kannors pannor, som ej drifvas. Man ser af denna ursägt för hans enfaldiga eller illistiga projekt, att mannen redan lärer brännt så flitigt, alt magasinet är fullt och att han nu vill hafva sitt bränvin betaldt så mycket! som möjligt, sedan han ej har något att bränna af. Morgonen meddelar den långa ashandling, som stått i Aftoubladet af prosten Stenhammar angående Hallands-hemmanen, på begäran af flera, som icke äro i tillfälle att läsa nämnde blad. Uti den för ögonblicket så vigtig gjorda srågan om Portefeuillens meddelanden ang StalsRådet Wern, svänger Morgonen sig, som en orm, hväsande blott mot Aftonbladet,, under det den höjer gadden mot sjelfva personen. Svenska Minerva fortfar att försvara sitt emot Statsrådet Wern rigtade anfall, i anledning af de i Portefeuillen intagne bandlingar, angående regimen efter den-8 Mars. Foör öfrigt bar hon, såsom det synes, törlorat modet. MIR DIKET TNA Ah VED fL —