Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 november 1845, sida 1

medelpunkten, genomströlvade landet uti alla rigtningar och uppsokte banditerna uti deras mäst olillgängliga gomslen i bergen, Fra Diavolo, som var soremål för en synnerlig vaksamhet, sorfoljdes från tillflyktsort till tillslyktsort, från kula till kula och jagades som ett vilddjur. Hvarje dag aftog hans betydenhet, hvarje dag måste han inlåta sig i en ny strid och se några af sina trognaste följeslagare falla. Uli October månad 1806 dödade öfverstelöjtnant Hugo for honom uti en mordisk strid 80 man af hans band och tog 45 fångar; han sjelf lyckades endast med möda all rädda sig. Från denna stund var det förbi med hans makt, och med hans makt föll äfven anseendet af hans namn. En månad dereller beslöt han, inscende omöjligheten alt undkomma Fransmännens törfoljelser, att inskeppa sig till Sicilien. Han steg ned från Sarnos berg, omgifven af nägra få trogna stallbröder, och begaf sig till Torre delrAnnumiata, en hamnpats, der han hoppades finna någon farkost; men seende Sig sviken i sill hopp, fortsatte han längs kusten vägen till Salerno, i hopp att der träffa en båt, som skulle föra honom ombord å ett engelskt skepp. Men båten var borta. Han vände sorgsen tillbaka och började blifva varse, alt de, som hade blottställt honom, öfvergåfvo honom åt hans olyckliga öde. Han begaf sig då tillbaka in uti det inre af landet, och blef snart angripen af provinsmilisen från Montecorviano. Efter en hårdnackad, blodig kamp, blef hans lilla trupp förskingrad, hans löjtnant, den oförvägne Vito Adelazzi dödad; han sjelf, oupphörligen förföljd och eftersatt, lyckades törst efter de största och otroligaste ansträngningar alt sly till Olivanos och Campagnas berg. På tredje dagen, lemnade han denna sista tillslyktsort, beledsagad af en enda man, den siste som förblef honom trogen, men snart öfvergaf äfven denne honom.