Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 november 1845, sida 1

i2i 3 A hällsbesatiningar? Och månne sjelfva! deun franska revolution, med så oerhörda änsträngningar och förluster genomkämpad, skulle hafva, åtminstone till en början, burit så små resultater, som t. ex. den svaga dircktorialregeringen utvisar ; och skulle den knappt tio år efter sin början hafva blifvit temporärt uppslukad först gevom ett förklädt och sedan genom ell öppet envälde, i snart sagdt gammal dynastisk form (kejsarväldet), om icke den stora solkmassan sjelf i detta land njutit en så ringa grad af politisk uppfostran, att det lät makten spelas sig ur bänderna, sedan det nyss förut sjelf på det oerhördaste missbrukat densamma? De mänga politiska omkastningarna, som från 41841 uppenbarat sig i Frankrike, och hvilka efter all anledning icke slutat genom 1830 ärs ester-revolution, hvad antyda de annat, än att folket än stizer in och än stiger ut ur makten: omkastningar, alla lika förderfliga, som gilna soljder af brist på politisk uppfostran bos nationen i det hela? Ösvergå vi till Sverige, så kunna vi väl icke om värt folk säga, att icke nationen i det hela här ända från urminnes tider deltagit i samhällets skötande och derigenom vunnit politisk vana. Likväl har detta icke sträckt sig utöfver en viss, temligen inskränkt gräns. Folkets säte och stämma på tiksdagarne bar alltid utgjort en stor rättighet och fördel, som de flesta andra länder i Europa saknat. Ett och annat kommunalgöromäl eger folket äfven här att uppfylla, hvaribland sockenslämmorne intaga ett icke ringa rum. Naturen af de saker, som der forekomma, gör dock nyttan al dessa stämmor mindre väsendtlig. vi tveka således icke alt uttala den öfvertygelsen, alt Svenska folket behöfver minga flere politiska instiiu:ioner, än de som hittills lunnits, för att på en ging vinna en god öfning i allmänna kommunalbesatiningars skötsel och derjemte den politiska uppfostran, den sociala takt, det stora patriotiska förstånd, hvilka ensamt kunna vara en såker borgen för att solket icke blott icke ske ll sorgå siz, utan äfven göra sin sak väl, allt som det mer och mer uppstiger på maktens trappa. Bn kommunalinstitution af stor be ydelse har likvål under sednare årtionden uppkommit i värt land. Denna iustitution har hittills icke burit synnerliga frukter och icke heller ännu visat all den omfattning, byaraf den kan blifva i stand, om den föres fram till sitt rätta mal. Li mena de så kallade fHushållningssallskaperna; och läsaren torde tillåta oss om dem såga nagra ord,