Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 oktober 1845, sida 1

— Ack, — sade pastorn suckande, — jag ser väl ert hjertas böjelser. Vet ni, hvad ni vill göra, min vän? — Ja, jag vill hemta mina 50, 000 zechiner. — Och sedan? — Se främmande länder och menniskor. — Godt. Sedan? a Sedan? Nå hvad gör man väl, när man reser? lefver. Ja, min vän, och ådrager sig evig fördömelse. — Hvem säger det? — Jag, det vill säga visheten, som talar ur min mun. . i — För böfveln! jag tvislar icke hvarken på er vishet eller er lärdom; men jag vet ock; alt jag icke skall begå nägra därskaper, om jag reser litet grand. Jag har nog i mina dar. fångat makrill i Nolis hafsvik, nu kan det vara på tiden för mig, alt en gång få känna på huru sötvallensfiskar smaka. — Unge man — sade den andlige med högtidlg gt allvar, tummande sin hatt, — ni skall smaka helfveles fröjder, delicias inferni, ni skall tillbedja den gyllene kalfven, aureum vitulum. Annu en gång, hvad vill ni göra i Genua? — Jag har redan sagt er det, — svarade jag något otåligt, — lylta mina 50,000 Zechiner. — Ni är fasligt envis och förstockad. — Ja, deri har ni räll; jag är mycket intagen i mina 50,000 Zechiner. — Nå, i Guds namn, så res då med edra zechiner, — sade den andlige lisligt färtratad. — Ja, — sade jag, — jag har så länkt; resa skall jag, och de arma fyrkarne skall jag nog veta alt forlossa, det svär jag er — Och jag svär er, — för att begagna mig af ert opassande utiryck, — unge man, alt om ni väl en gång beträder Babylon, skall ni icke mera komma derilrän. 122 Sägor or harr nastar att ias far Hill Gennua m