Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 augusti 1845, sida 1

Fn ———— —— —— — — En spricka på densamma tillät dem alt ötverskåda rummet, och då Catharina icke deruti märkte någonting, som hunde ingisva henne farhåga, rörde hon vid springtjedren. och fann rummet tomt. Dånet af tunga folsteg gaf tillkänna, alt en skiltvakt postade utanföre uti korridoren. Malvezzio hviskade någonting till grefvinnan, drog sin dolh. vänrlade tills skiltvakten aflägsnade sig, öppnade då sa sakta dörren till korridoren, smög sig elter soldaten och affårdade honom med eu dolksting. Imellertiå skyndade grelvinnan in uti ett bredvidliggande rum, och fann derstädes en qvinlia domestik, som satt bredvid sängen, uti hvilken de begge yngste barnen lågo, under det Ottavio slumrade på en stol. När detta fruntimmer varscblef gretvinnan, kunde hon icke tillbakahälla ett skrik af förvåning, men Catharina upplyfte hastigt sina begge flickor och befalte tjenarinnan att följa henne med Ottavio. Gossen, så plötsligt uppskrämd ur sin slummer, gaf till ett högt anskri, men grefvinnan bragte honom ögondlickligen äter till tystnad. Alarm bade imcbertid blifvit väckt. En annan post vid motsatta ändan af korridoren hörde kamratens dödsrosslingar, ilade till stället, angrep Malvezrio med sin pik och ropade högt om hjelp. Tumull och skrik nere på borggården antydde, att hela vakten råkat i allarm. Det var derför intet Ögonblick att förlora. Grelvinnan tryckte sin dyrbara börda till sitt bröst och ilade tili ett annat rum, åttöljd af tjenarinnan med den unga gresven. Just som de hade nått detta rum, visade sig Ceccoi andra ändan af korridoren. Larmet bade älven väckt hans uppmärksamhet, och han hade i all hast velat göra sig underrättad om orsaken till delsamma, och när han nu såg sill byte vara på vägen alt undkomma, ilade han fråm under förfärliga förbannelser. Honom följde Ronco och Panzero, hans officerare, och en afdelning krigares Då Malvezzio icke såg någon annan utväg, så ropade han till grefvinnan att skynda derifrån, sjelf ställde han