relse som der visar sis, och för den djershet hos menniskorna, att bo på dylika jetieruiner, hvilka hvarje ögonblick hota att instörta, oc! dock tycks, 3 andra sidan, allt vara så fast, som skulle det lika väl trotsa evigheten, som halvels bränningar, Alla stenar äro dock sa afslipade af böljorna, som voro de förstenade ägg eller kuddar, och genomskurna af hundrade springor. In i sjelfva berget sträcka sig två märkliga hålor, den ena kallad Siffrergrollan, i hvilken man han krypa in, den andra Trollkittllan, hvaruti man blott kan ro vid eldsken. Den förra säges gjord af menniskohänder, emedan en ådra lofvade silfvermalm; den andra mera gigantisk är naturens egel verk. Aterfärden togs ull Helsingborg, och innan vi lemnade denna trakt, besökte vi, ån en gång, Ramlösa, och kunde ej undgå att anmärka den olrefliga, dystra brunssalongen, i jemförelse med den öfriga trefnaden, stället erbjuder. I denna sal kan man ju bli sjuk, om man ej är det förut, och det första, som bör göras, är att ombygga densamma, om man ej vill skrämma bort brunnsgåsterna. Beqvämt är dock att, så godt som i sjelfva salen, hemta det starkt jernhalliga vattnet ur klippan. Å propos om Klippan, så ligger, som man vet, I grannskapet af Helsingborg, machinpappersbruaet af detta namn, och att bese det, är ej det minst interessanta, man kan företaga sig. Märkligt är att se, huru, till större delen med machiner, dessa smussiga lumpor förvandlas till det hvilaste papper af oändlig längd, om man så vill, huru denna välling, genom att passera en enda, visserligen mycket komplikerad machin, inom några minuter, blir den hvitaste, fastaste pappersduk, suact ordnad i böcker och ris. En af de vackraste inråtlningar vid bruket är för närvarande en skärmachin, och öfverbufvud söker egaren, Ur brukspatron Sunnerdalil, att begagna sig af alla nyare uppfioningar i hans väg. Stället är också högst behagligt, liggande i en dal; omgifven af trädbevuxna berg och lifvad af det brusande vattenfallet, som drifver verket. Det ligger en knapp sjerdingsväg från gästgifvaregården Aby och synes dock allsicke från landsvägen. Så verkar förtjensten obemärkt. Nellan Åby och Åstorps gästgifvaregårdar, på Qvidinge bed, reser sig jemväl monumentel öfver Carl Augusts död, och: såsom en märklig kontrast till det svarta jernmonumentet olver Carl Johans landstigning i Helsingborg, står den hvita marmorkolonnen på det ställe der en oväntad, hastig död, så fullkomligt förändrade Sveriges eljest sonnolia öde. Si sorenar sig konst och natur att, hos den uppmärksamme resande, väcka allvarsamma, högtidliga, upplyftande reflexioner öfver vårt sköna losterlands astillastående historia: geograsien och rörliga geografi: historien!a A— 2 27