Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 augusti 1845, sida 1

har svurit alt aftvå denna skymf i hans blod. Mill lit frågar jag icke efter. — Det tjenar till ingenling, alt ni följer med, — infotl Condottieren. — Jag vill inom några minuters förlopp antvarda honom i edra händer. I kunnen då binda hans lik vid edra hästars svansar, och äfven hitkalla edra medborgare. — Del skall ske, ädie Capilano! — ropade de kringstående. — Tyranonen har trampat oss i stoflet. Nu är det på tiden, all det går honom lihaledes. a — Hans grymheter hafva från honom asflägsnat allas hjertan, med undantag af Ballista Malvezzios, köoninendantens å Citadellet, — anmärkte en ur hopen. — Och han skall uppgifva fästningen, när han får höra hvad vi ha gjort, — ropade en annan. — Annars taga vi den med storm, — inföll Condottieren, som fortsatte — men vi förlora den dyrbara tiden. J veten hvilket som är tyrannens rum. kigten edra blickar på fönstret och rören er icke, tills det öppnas.) Med dessa ord närmade han sig jemte sina tvenne följeslagare palatset och gick, efter ett kort samtal med posterna, in genom dess port. a Mängden vägade i sin ängsliga spänning på hvad som komma skulle knappt att draga andan; allas blickar voro oafvändt rigtade på fönstret. Tio minuter förflöto — de föreföllo de väntande sckelslänga. — Ingenting tilldrog Sig. Tjenarena gingo af och an på borggärden och innom palatset syntes alll varå lugnt. a Plotsligen öppnades fönstret och man såg Cecco del Örso med höglyftad, blodig dolk i handen, — Rättvisa har vederfarits tyrannen, — utropade han med ljudelig röst. Ä vid dessa ord upphof den församlade massan ett vildt tjut och störtade under ett fasligt tumult fram till fönstren af Riarios rum. Uti nästa ögonblick intogs Ceccos plats af hans