Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juni 1845, sida 2

Berlin och låg i ansökning om naluralisation och medborgarerätt, har af polisen blifvit tillsagd att innom 8 dagar lemna Berlin. — Utvisningen af Itzstein och Hecker skall hafva föranledt en liflia notvexling emellan preussiska och badiska regeringarne, hvilken sednare väl för skam skull icke har kunnat låta denna affär passera obemärkt. Wärtembergska andra kammaren har med achlamation beslutat att anhålla hos regeringen, all den, mosaiska trosbekännarnas ossentliga förhållanden rörande lagen af 4828 måtte undergå en revision uli en anda, som befordrar en lullständigare emancipation. Konung Ernsts resering har afslagit tysk-katholikernas i llildesheim anhållan om erkännande å statens skla, förbjudit dem bruhel af namnet kristeller tysk-kalboliker samt anbefallt, att de, för förrättandet af vigsel, dop, jordfästning 0. s. v., hafva att balla sig till evangeliska pres sterskapet. SCIIWEIIZ. Luzern den 7 Juni. Kriminalrättens dom har nu fallit öfver en del af de Luzerner, som deltagit i sista friskaretåget. be brottslize af andra klassen, personer, som svurit regeringen trohetsed, dömdes till 40 månaders tukthusstraff, de al tredje klassen till 8 månader. Trenne srämlingar (tyskar), som äfven deltagit i sriskaretåget, dömdes till förvisning ur Edsförbundshapet. Någon anklagad af första klassen (sjellva anförarne) har ännu icke varit före. GREKLAND. Athen den 26 Maj. En tvist har egt tum emellan en officer (major Stratos,) och en deputerad, uti hvilhen tvist sedermera bland andra älven inblandades den beryktade general Grivas, som sjelf deputerad och dessutom dödssiende till Stratos och dennes bror, generalen af samma namn, hvilka i fjol af Maurokordatos voro uppdragne ati tillsangataga Grivas för hans uppror, log parti af de deputerade. Det sick derhan, alt hlingorna drogos, då Grivas högg orat af major Stratos. krigsministern Tzavellas har nedsatt en kommitte till sakens undersokning. TERKIET. Konstantinopel den 24 Maj. Dorten bar från de 35 Stormakterna fatt sig osversänd en kolleklivnot, uti hvilken Porten slörebras att genom sina felsteg i väsentlig mån hafva bidragit till oroligheternas förnyade utbrott å Libanon, och uppmanas till tjenliza ålgårders vidlagande för den lagliga ordningens snara återställande. Derstädes sortsar emedlertid borgarhriget att rasa med samma häftighet. Såväl Druserna som Maronilerna ledo betydligt; byar och hlosler nedbrändes och utplundrades. En turkisk belälhafvare Wedschi Pascha bade den 5 Maj uppbrutil i spetsen för en truppstyrka till bergen, men ännu den 43 Maj bade han ingenting utråttat. — Nägra franska tidningar påstå ryska intriger och engelska agenten öfverste Roses sel hafra sin dryga andel i orsaken till anarkien i Syrien, den de för ölrigt anse vara en följd al 4840 ärs politik och tillintetgörandet af egypiska valdet i Syrien. SPANIEN. Madrid den 3 Juni. Pressen lelver med litet lif under det skräckvälde, som allt mer gör sig gällande. Clamor publico sortsar, oak