Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 maj 1845, sida 1

sör solkets sanna väl och allmänna opinionen, genom magtspråk och godtyckliga åtgärder, förlorat folkets kärlek, var hans fall ett ögonblicks verk. Så halva Sveriges, ja, alla länders aristokrater drifvit deras spel med regenter och folk. Huru visar icke fäderneslandets historia, alt aristokratien, denna bydra af regering uslystne, motarbetat store och ådle Konungars bemodande för Sanning och Rätt, trampat konstitution och lagar, tillskansat sig foretrådesrättigheter, utsugit landets tillgangar, förtryckt den sanna förtjensten, genom befordrandet af deras kreatur, utan all förtjenst; och då Fursten velat se med egna ögon och höra med egna öron samt ej tillåtit dem, att enväldigt herrska under skydd af den kongl. manteln, hafva de hemligen eller uppenbarligen stämplat mot hans person eller lif, underbandlat med rikets fiender och för dem öppnat portarne till landets fästningar. Oaktadt alla dessa, af förflutna och närvarande sekler vitsordade fakta, äro regenternes förvillelser ännu lika stora. Ännu omsgifva de sig endast med denna kast; ännu slösa de på dess medlemmar alla möjliga fördelar af indrägtiga tjenster, äreställen och utmärkelser: ännu få de godtyckligen styra länder och riken, desse högbördade favoriter, som oalläteligen soka att aflägsna regenterne från folket, hindra sanningen framtränga till deras öron och afmala hvarje sosterlandels vän, som talar sanningens språk, såsom elt oroligt hufvud och en fiende till styrelsen, samt på allt upptänkeligt sätt förfölja honom. O! hvad desse konungar äro beklagansvärde, som ej hafva mod och kraft att asshudda sig desse aristokratiens nesliga bojor; som ej väga alt närma sig folket och ur detsamma framdraga förljenstsulle och redlige män till deras stöd och rådgilvare; som ej sjelfva vilja bemöda sig att undersöka landets ställning, verkliga behof och bördor, utan heldre låta vagga sig af det förrädiska smickrets falska drombilder om ära och storhet, än att lefva i den verkliga bilden af ett pplyst, fritt, välmående och lyckligt folks tacksamma hjertan och tysta välsignelser. Icke hafva konungarne uppfyllt deras höga kall på jorden dermed, alt de omgifva sig med ell talrikt och lysande inos; all de utströ adedlsbref, titlar, band och dekorationer; att de utdela och depensera stora summor, samlade al folkets svelt och mödaor, på lyx, igkänga, kostsamma lustbarheter och en mängd lycksohare: att de vinka sitt välbehag ät desse grannlåter och festiviteter, hvilkas inställande kunnat bespara betydliga tillgångar for nylisa ändamål, och alt