Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 mars 1845, sida 1

2L2 —.e —— — — som konstmässigt bedrager, alltid finner folk, som låta bruka sig för hans syflemål. Jag tror ytterligare, att en furste icke behöfver hafva några dygder; men jag anser det dock högst nödvåndist alt han synes hafva dem alla. Jag tror än vidare, att en furstes själ, framför allt en nyss blitven furstes, bör kunna vända sig efter vinden och sin lyckas skiften: icke, så länge det sig göra later, allågsna sig från det goda; men också förstå all göra ondt, när han för sin del så finner vara nddigtvid en surstes handlingar ser man blott och bart på de slutsoljder, som de hafva. Lyckas ban, skola alla medel anses hederliga. Pobeln later alltid leda sig af skenet och bedraga sig af framgångar; men det i finnes intet annat, än pöbel här i verlden. I Jog tror slu ligen, att de hulvudsakligaste garansier (för fursten), som alla slags stater, vare sig gamla eller nya, kunna hafva, äro goda lagar ) och goda ar meer. Men såsom lagarne icke kunna vara goda der, hvarest det icke finnes soda armeer, och lagorne iche hunna vara dåliga der, hvarest armeerna äro goda; så bör en furste aldrig hafva något annat soremal, eller odla någon annan konst, än krigets, armeernas ordning och disciplin, sisom det säkraste stöd för sin INR det osvikligaste medel, hvarizenom han han lörslkalsa de lagar, han stillar, ovilkorlig hörsamhet och lydnad). bet är visserligen sannt. Tredje Artikeln, Jag tror alven på nyttan och nödvändigheten af en allmänndig kyrka, för att genom den och dess tjenare kunna i andeligt hänseende hälla mina under såtare I inom de grånsor, som statskonsten och min egen klokhet föreskrifvr. Hvad är det? Jag tror, att religionen är helt och hållet oumbärlig i en stat, nemligen såäsom ett ande2 I liat band på massorna, på det vanligtvis så a I kallade solket.... Väl bevarar man icke ett t I rike genom messor; men i alla fall är religinr onen i eu klok furstes och hans handtlangares t slander ett sorirallligt polismedel, hvilket ofta ( visat sig vara al stor nytta, när inga andra r I kunnat användas, eller velat föra till det åsyslade malet. Jag tror sålunda, att religionen är l 0 — a :) Alla dessa vackra läror och maximer äro nästan ord för ord hemlade ur den florentinske 5 otatssckreteraren Ålachianels arbeten, och sörn nämligast ur hans ryktbara bok AA Pr incipe å (fursten) denna RoHUngasyegel för så många af våära europeiska regenter. , leed:s anm. AAKAKA Uee— ——