Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 februari 1845, sida 2

— ——— — ——— lit, utan sina föräldrars vetskap, inskrifva sig i det såkallade! GGardes dhonneure, som vid denna tiden organiserades. Med denna korhs gjorde han sålttaget i Sachsen, och sednare i Frankrike. Under denna tid blef han trenne ginger sarad, erholl såsom beloning sor sin lapperhet en osveradjutantsplats och blef af Napoleon sjelf i Fontainebleau dekorerad med Ilederslegionskorset. Ester kejsarens fall lemnade Salvandy krigshären och begaf sig till Paris för att sludera lagsarenhet. Men för att ej mista alla utkomstuiedel inträdde han i de såkallade konungens lisoch hus-trupper smaison militaire de Roi) och beledsagade i denna egenskap Ludvig XVIII ända til gränsen, I medio af Mars månad 1816, just då Frankrike occuperades al srammande truppar, uppträdde den unge krigaren for forsta gangen sasom skriftställare, och detta med en djersbet, som salle alla i förvåning. Han utgaf nemligen då sin bekanta skrilt: la Coalition et la France. Den tjugoårige sorsattarens brochure uppväckte ett så stort uppseende, och gjorde en sådan sensation, alt de allierade lordrade författarens stallande för råtta. Ludvig XVIII och Richelieu vägrade imedlertid ati ellerhomma denna sordran, och så allopp saken utan några svåra soljder för honom. Da Frankrike tre är derefter var utrymdt af de allierade, ville kichelieu silva den modige unge mannen ett bevis på sin tilllredsställelse, och utnämnde honom sill en lägre tjenstebefattning inom Statsrådet. Richelicuska ministerens fall och insättandet af en annan, sinnad att förändra chartan, föranledde lir von Salvandy att önska sig shiljl från sin plats, hvilket också skedde genom Herr de Peyronnet. betta steg satie Salvandy i tillfälle att yttra en fullkomligt oberoende opinion. Då ban icke kuude skänka sit bilall at de principer, som föranledde regeringen, att år 1825 borja Spanska kriget, så lemnade han älven sin haptensplats i general-staben, hvilken ban hittills bibehållit. Samma ar blef hans beromda roman AQDon Ålonzo, ou ÄEspagnen synlig i bohhandeln sasom en frukt al en resa, hyilken Salvandy gjorde i Spanien under året 4820. Vid denna tid (1825) vände Salvandy sig med sill skriltställeri till Journalismen, och de hästiga utfall, han, i förening med Herr de Chateaubriand gjorde mot Villdska ministeren i Journal des Uebals bidrog i icke ringa mån till denna ministers fall. Under Martignacska ministeren blef llerr de Salvandy utnämnd till Slatsrad, och fick sig uppdraget art i Pairskammaren försvara föorslaget till den nya militärlagboken. Då Furst Polignac fattade todret, tog Salvandy afsked. oaklad alla de sorsok, som Carl X 2ejorde att sorma honom att allstå från denna sin söresals. Efter Juliresgolutionens utbrott förhöll sig Salvandy en id bortat sisom en stilla betraktare; men trädde slutligen äfven på den nya styrelsens sida. Frukten af detta sleg var en brochur, under titel: Seize mois ou la revolution de 41850 et les revolutionaires, hvilken fyra minader derefter utkom i en ny upplaga under titel: Vingt mois. Såsom deputerad för Dep. des Hure, hyllade Salvandy den moderata majoriteten. Under Grelve Ifoles minister (1857) elterttäde Salsandy Guizot såsom minister sor undervisningsverken, och egnade sis med myeke allvar at sina embetspligter. Under SoultGuizotska ministeten blef Salvandy i slutet af