Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 februari 1845, sida 1

i Sullanens familj, hvarför äfven utom densamma, rikdom och makt endast äro af en tillfällig varaktighel och öfvergå med svårighet från fader till son och elterkommande. YTilllolje härat är det äfven Embetsmannaklassen, som utgör adeln och den sornämare verldem. Ehuro nu många, ja väl största delen al de högt uppsatte embetsmännen, äro af låg harkomst, är det dock min tanke, att man sällan skall traffa på någon sådan högt uppsatt person, som helt och hållet fattas denna nställsamma tedighet i sällel all vara och denna ovgenäma vekheti rosten, som utmärker OSmanmer af fornäm härkomst. Härmed förhaller sig egentligen så. att de fleste af de lngtuppsatte kimbetstnannen hafva kommit fram holvagen, och bibehålla älven sedermera detta instollsamma sätt, som de hafva haft att tacka för sin uPpsomst. . öra sig bemärkt, besöker XÅyfstar man endast all ec man dem utan all förstå något al deras språk. Besowet IHRer då eller icke annat, än en tom, betydelsclos ceremoni. Tolken, eler Dragomanen, Sasom han kallas, är högst sållan i stånd at bevara det egendomliga i samtalen. Man får ofta läsa i respeskrifningar, att risanden den och den besökt Paschan den och den, och under detta sitt besök med högsta interesse sörnummit, alt Paschan interesserade sig mycket for de framslteg, tillämpningen af ångkraften gjort i England. att han tycktes rigtigt begripa iarättuingen af angmaschinegna, att han med en klar blick uppsaltaf de oerhörda resuliaterna af Englands sabriksvåsen, att han egde insigter i detta lands itme ståliningar och förhållanden, förstod, huru det hanger tilsammans med det ostindiska kompaniet samt yttrade sig med stor beundran Om de många lysande egenskaper, som ulmärka engelska sokel. Men sådana fraser, som man så der utan vidare omständigheter lägger en Pascha i munnen, äro ofta, och kanhända oftast, hemtade ur elt samtal af ungefar följande innehåll!: