Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 februari 1845, sida 2

iii UeUt : — —6—p—4?—-— —— — dours rang och alsigl, behandlade honom med ulmärkelse. — Min fader! sade den unge Beduinen, då de voro allena, jag har kommit för all besöka min trolofvade, hvar är hon? Jag har ännu icke sett henne. — Jag vill såra dig till henne, min son. — ÄÅlven önskar jag att se det löfte, Gu gilvit mig, uppsävidt. Aniffa är oundvarlig för min lefnads lycka, för all erhålla henne är jag färdig all uppoffra alit. — Efter 4 dagars förlopp skall Anissa blifva din maka, om du svär mig, att troget frambära mina ord till din fader och äfvenledes omständligen sorlälja honom huru fransmännen bemotlt dig.-p Kaddour svor vid profetens namn, att han så skulle göra. Ett ögonblick derefter befann han sig hos sin Aniffa. i Tre dagar hade särsiutil, utan att någol tillfälle erbjudit sig åt Kaddour all mörda Tobal och bortföra hans dotter, hvarför han gifte sig med henne på den sjerde. Någon tid derefter reste han, under den gammleg välsigneler och yeHsb-nHl;ågar, hem med sin l.:t. Anissa började ine vd i Borehias läger alt tråvaka till sin faders hem. Kaddour, hos hvilken kärleken till Anissa öfvergått till ett vildt hat, umgicks med en den grusligaste hämdeplan. Han misshandlade imellertid den stackars Aniffa. Slutligen, en natt, då den klagan: Ack, min sfader!o undsluppt henne, utropade Kaddour, ursinnig af vrede och raseri. Ah, din lader, den förrädiske skurken, som skymfal Borghias stam, vill du sc?... Nå, han skall tids nog få se digin Vid dessa ord slammade hans ögon och musklerne i hans ansigte drogo sig krampaktigt tillsammans, han fattade sin yatagan, och qvinnorna ide närstående tällen uppskrämdes ur sin sömn af ell jemmerskrik, som trängde till deras öron, men