Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 februari 1845, sida 1

gJADAD TIte CA———— —————————— ängsta väntetiden blir tagen till norm; det är helt naturligt, på det att de hästar, som redan iro i skjuts, må kunna hinna att Ålerkonima. Med dessa, så uttrouade och magtlosa de än iro ), mäste den resande då finna sig belåten. Dessutom om t. ex. entreprenorens hästar äro upptagne, såsom vid marknadsoch andra tillfällen, då 20 å 50 hästar kunna gå ut på nägra timmar, huru skall den resande då förhålla sig, när entreprenören på detta sätt är urståndsatt att anskaffa skjuts? Han sär vänta; det blir den naturliga foljden. Korteligen: genom ofvannämde bestämmelser af väntetiden har Skjutsstadgan upprest ett balverk, inom hvilket entreprenören säkert ej glommer att sorskansa sig, och emot hvilket alla den resandes argumenter fruktlöst skola äterstudsa. Åntingen måste den resande oskåligen nppehållen; så kan ban i dagboken föra klagomal deröfver, och den felaktige kan då alltid vara såker på. att, om Kronobefallningsmannen i orten är en ordningsälskande och uppmärksam man, erhalla en allvarsam tillrättavisning tör sin för-ummel-e. Men hvad kontroll har den resande. i detta afseende, på entreprenören? — Ingen. Han mäste blindt tro på hans utsago; nolens volens underkasta sig hans godtycke; ty den nya skjutsstadgan säger väl. att den resande icke skall af entreprenören uppehallas längre, än förut varit vanligt. men lemnar honom i fullkomlig okunnighet om, huru en jemförelse mellan den närvarande och förflutna tiden skall kunna anställas. Att det ätgår en vida kortare tid att buda skjuts från ett hemman, som ligger 2, än 34 mil. fran västgifvaregården, ligger i sakens natur; men icke så i sakens natur ligger det, att entreprenören. da han finner det stridande mot sin fördel, beräknar väntningstiden efter det kortare afståndet. Att en viss tid. inom hvilken den resande ovilkorligen mäste hafva skjuts. be-tämme-, blir således nödvändigt, savida det icke är meningen att tvinga hvarje resande, att antingen skicka förbud, eller underrasta sig en kitslig entreprenörs godtycke. Red:s anmärkn. Då man i andra länder, så vidt möjligt är, söker afskaffa djurplageriet, tyckes man. för att döma etter följderna at den ifrågavarande Kongl. förordningen, i Sverige vilja geå en alldelemotsatt väg. Vid en gästgifvaregard. der, under nuvarande förhållanden, räknas 50 till 70 hästar, kommer tramdeles. när entreprenörer blifva antagne, skjutsen att utgöras af 20 till 25, hvilka saledes, i synnerhet på vissa tider af året, nästan aldrig få njuta nagon hvila. Att ett pabud, som försätter de olyckliga djuren i en sådan ställning, hvarken är ådelt eller rättsenligt, torde icke behöfva hevisas, Red:s anmärkn. ) — —n E