Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 juli 1844, sida 1

ÅA— —— JJ N — allmogen icke är obenägen att för Sig usse mät af högre bildning till rikslags ombud, behöl ver man blott skåda, huru alltsedan frälse-allmogen fick deltaza, antalet af frålse-egare i Bonde-Ständet ständist tilltagit, och verkat till der syllning, som detta Stånd i senare tiden velat att tillegnna sig. Med ett ord: ett sådan! resultat i verkligheten visar mera än alla teorier, och kullslar alla tvitvel om det nya för slagets lämplighet. Ko RK ON en — — A Fem och tjägo. För omkring 42 dagar sedan begärde Herr Ölverste Ekenstam plats i vår tidning för ett till härvarande Kämnärsrält af honom ingifvet genmåäle på en till samma Rätt af förre kustvakten (Qvist mot bonom ingisven stämningsansökan. Denna hans begäran bifölls; men afslutandet af len litteraturartikel och införandet af ätskilliga insända uppsatser; hvilka före Herr Ekenstams genmäle kommit oss tillhanda, gjorde det för oss omöjligt att i N:o 535 (80) kunna efterkomma llerr Ölverstens begäran; hvadan vi måste alnöja oss med att tillkännagifva, det Herr Öfverstens opus skulle i nästutkommande N:o erhålla den äskade olfentligheten. Till denna notis bilogade vi en liteu apostill, den nemligen: att vi sorbehöllo oss att vid Herr Öfverstens scriptum få göra de anmärkningar, till hvilka vi kunde komma att anse oss föranlåtne. Detta billiga förbehåll måtte emedlertid på något sätt hafva väckt ilerr Öfverstens sarhåga, alldenstund han redan den påfoljande dagen återbegärde sitt manuskript, hvilken begäran dock icke genast kunde elterkommas, emedan den af vära medarbetare, som skulle författa anmärkningarne, iche för ögonblicket befann sig å tidningens byrå och bade medtagit Herr Ölverstens opus. Ett par timmar derefter, och sedan Berr Öfversten haft 3 eller 4 ytterligare bud efter manuskriptet, infann sig bem. medarbetare i tidningens byrå, törständigades om Ilerr Öfverstens begäran och återställde till budet Herr Ösverstens scrintum. bå vi emedlertid hafva tyckt att Allmänbeten icke borde gå miste om Herr Öfverstens snillefoster, sedan det en gång blifvit densamma lofvat, hafva vi begärt och erhållit den del af detsamma, hvilken i Kämnärsrättens protokollsbok var att tillzå och som nu här nedan befinnes intagen. lIär Öfverstens till oss insända aingress kunna vi deremot beklagligtvis icke meddela, alldenstund någon afskrift af densamma icke blifvit tagen och Herr Översten, såsom förut är nämnal, återerbållit manuskriptet. — Förlusten, det kunna vi försäkra, är dock dräglig. IIulvudsakliga innehållet af bemälte iogress var ett utfall mot den numera upphörda Tidning för Skandinavien, hvars Red. Herr Ofversten beskyllde för att hafva gjort ett agroft missbruk af tryckfriheteno, hvilket dock helt enkelt besiält derutinnan , att bem. Red. i sitt blad in extenso upptagit och kommenterat den af f. d. Kustvakten N. Qvist till vederbörlig domstol mot Herr Ölverste Ekenslam ingisna anklagelseskrilten. Uttrycket å4grost missbruko bevisar således endast, att Herr Ösverste Ekenstam icke känner ens elementerna al våra grundlagar och enkannerligen icke dem af desamme, som erhållit benämningen aTryckfrihetsförordningo, al hvars 2:dra å:s 4:de moment han annars borde hafva kunnat lära, alt odet är hvar och en tillåtet, att i allmant tryck utgifva alla, så väl Rättegångar, som andra allmänna ärenden , rörande handlingar, prolokoll och beslut, af hvad namn och beskaffenhet de vara må, ehvad de höra till den förflutna tiden, eller till mål, som hädanefter förekomma. o De anmärkningar, vi ullofvat, igensinnas i form af noter. IIerr Öfverste Ehenstams ögenmäler lyder som följer: eTill Vällosl. Kämners-Rätten i Götheborg! Den stämning af afskedade kKustvaklen Qvist, som jag nu går all genmäla, är sammanväld af idel osanningar !), till den grad oblyga och motsaita det verkliga förhållandet att man pätagligen kan finna, att de äro tillverkade för eu helt annat ändamål än det hvartill slämningen synes syfta. Också har en här utkommande tidning, samtidigt med stämningen, röjt detta ändamål nemligen, att vid det höga besök hvarmed 66. theborg nyligen hedrades, genom en massa af likartade lögnaktiga tilldragelser (?) och derpå erundade lömska smådelser, verka ett ombyte af Tulbchef på platsen 2). khuru obehagligt det än 1) Detta skall rättegången komma att utvisa. I sakernas nuvarande skick tyckes Qvists ja gälla åtminslone lika mycket som Tit. E:s nej. 2) Hvarföre anklagar Heir E. då icke denna tidnings redaktion? Om vi rält erinra oss, så har den offentligen uppmanat Tit. E. att, om han gitter. på denna väg söka adagalägga sin oskuld. Detta handlingssätt kan icke få namn af lömskt. Red. af Tidn. för Skandinavien har ärligt kastat SA MDilpd 22