Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 juli 1844, sida 1

i i IAEA SANS SAALE EA (( cSdee Också har ännu ingen kunnat åberopa ett end: xempel, att någon nation lyckats genom Stånds.former, klassval, kammar-sördelningar, o. 8. v. förskassa sig en representant-sorsamling, son bättre värdar sitt lands angelägenheter än t. ex. den Norska, der för valrätten icke finnes andra vilkor, än äfven den ringaste besutenhet pa sandet och det obetydligaste näringssäng såsom borgare i stad; och de forslag, som man sett ulsisna här i landet af den konservativa sidan, sedan representations-förändringens behof ilrågasattes, äro samtligen sådana, att Säkrare bevis knappast kan företes på onröjligheten att åstadkomma en båttre, så länge man ej vill erkänna den allmänna och samfälda valprincipen, såsom enda grunden för en sann folk-representation. Den konservativa sidan har i detta afseende räknat mycket på tvänne skrifters verkan, som i dessa dagar utkommit: Species facti uti det stora representations-målet? etc. och Cfver National-representationens ombildning ; betraktelser af försatt. till Afbandlingarna om den ÅÄnckarsvärdska politiken. Resultatet har likväl blifvit, alt enhvar som gör sig mödan att gonomläsa den, stannar i en ännu säkrare ösverlygelse, att om än 1840 års KonstitutionsUtskott icke kunnat mer än andra menniskor tillvägabringa ett fullkomligt verk, man dock lyckats att få ett förslag, som bör kunna blifva ganska lämpligt för våra närvarande fsörhällanden, och som alltid genom national-representationens enklare former, dess närmare införlifvande med folket och beroende af det, samt dess mera öppna och starka ställning till regeringen, bör kunna blifva en säkrare borgen för landets framtid än den olycksdigra Ständs-representationen, med alla sina i samhällets rot gnagande röt-ämnen. Försattarne af dessa tvänne skrifter hafva. sökt att sammanföra alla de invänningar emot det nya förslagets tillkomst, syftning och hestämmelser, som man redan förut sett framdragne å den Konservativa sidan under sista riksdagen och sedan varierade i Biet och en del andra tidningar, och hvilka nästan alla utgå från den oriktigasie uppfattning af förslaget och en gruflig ekunnighet om de verkligen existerande förhållandena innom oss. De söka derföre de kraftigaste bevisen, genom jemförelser med andra länder; men de besinna icke att derigenom ingenting bevisas: emedan den föreslagna rösträttigheten hos oss genom elektorer å landet, 0. s. v. lemnar helt andra resultater än Englands eller Amerikas direkta val; och en sådan val-censur som nu här föreslås, helt andra, än den höga franska lemnar i Frankrike. Då slutligen dessa författare skola göra försök, att sätta något annat i stället, samt i synnerhet då de skola, i aristokratisk anda, bilda den konservativa kammaren, då falla de verkligen in i det löjliga och blotta hela uselheten af systemet — hela armodel i deras begrepp om samhället; friheten, arbetet och bildningen. Man kan nästan icke tro på, att män med anspråk på kunskaper och klokhet, skulle vilja så kompromettera sig inför sina landsmän, att de synbarligen ville införa ett det asgjordaste embetsmanna-välde i ett land, som redan lidit så mycket af godtycket och på en tid då något hvar börjar känna sina rättigheter och skyldigheter. Men att nu vidare orda om dessa dödfödda foster af byråkratiska principens motstånd till samhälls-reformerna, vore föga lämpligt eller behöfligt; och det synes mig, att alla dessa på osanning, öfverdrift, och sjelfgjorda farhågor uppstapplade anmärkningar tillräckligt vederläggas af det sanna och interessanta förhållande, som jag nu kan uppgifva, till soljd af de började försöken att utreda, huru i verkligheten valen komme att se ut, om det nu hvilande representationsförslaget antoges. Man har nemligen redan hunnit, att kon trollera utseendet af valen, sådana de skulle blifva här i Södertörn: så kallas Svartlösa, Öknebo och Sotholms härader i Södermanland, hörande till Stockholms Län. Der hade, efter det nya förslaget, valen utvisat följande antal hela röster. Adee.. 460 Presterskap . so so os 5 Nu representerad Allmoge . 540 Alla hittills orepresenterade klasser... ov 577. Betraktar man nu dessa ziffror, så ser man redan deri ett betydelsefullt resultat af den nya val-lagens lämplighet för oss. Det är visserligen klart, att proportionerna icke kunna blifva aldeles desamma öfverallt, ty på flera orter skall Adeln och Presterna deponera ännu flera röster, och i norra orterna åter, torde de nu orepresenterade icke utgöra så många i proportion; men det hela utvisar emellertid att missförhållanden emellan de olika klas