Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 maj 1844, sida 1

Article Image
indergräsven, då man ville sätta ett system. sålant som det nämda, d. ä. ett decenlralisationssystem i statsförvaltningen istället för centralisaions-systemel, förblanda tydligt begreppen om en gouvernemental och en administrativ centraisation. Den förra kan mycket väl bestå, ulsan den senare, som blott är nodvändig vid mycket regerande från en medelpunkt i solkförmynderskapets anda. Den gouvernementala centralisalionen existerar i sullaste mått t. o. m. i England Hvad som beträffar förvaltningsgöromalen i de mellersta och lägre regionerna af samhället, så fordras dertill Fvarken en förutgången egen utbildning för dem, eller lärdom, utan förnämligast ett sundt, praktiskt menniskoförstånd, som ej sörvärsvas på gymnasier och universiteter, utan i det verkliga lifvet. I ett land med fria institutioner har hvar och en mångsalldiga tillfällen att förvärfva sig färdighet i utöfvandet af dylika förrättningar och der bar ännu aldrig varit brist på män, som, utan att handtverksmässigt hafva beredt sig dertill, voro dugliga att utföra dem. ber det erfordras mer lill förvaltnings-väsen et i dess egentliaa betydelse, såsom t. e. många särskilda positiva hunskapar, en längre fortsatt öfning i sjensten: der kan man vara säker på, att invecklade samhällsförhällanden äro skuld dertill, hvilka förnämligast hafva sin grund, dels i en konstlad förvaltningsmekanism, dels i en lagstiltnina, som låter sig vara det angeläget, alt omsorgsfullt vårda och upprätthålla sormultnade institutioner, onaturliga inrättningar och sormlik). Der, hvarest förhällandena äro enkla, naturenliga: der behöfver man ej något eget och specielt stånd för att besöria de vanliga förvaltnings-ärenderna i de lägre kretsarne af samhälls-lifvet och aldraminst ett, som är hastmässigt assöndradt från solkel. Tikväl skulle man i alla fall finna sig i en offentlig förvaltning uppilrån nedåt, med tillhjelp af en egen klass af folk, som gör denna förvaltning till sin åker och plog, så framt erfarenheten hade lärt, all man, på detta sätt, erhölle borgen för en god förvaltning. Men beklagligtvis är detta ej händelsen. Ty huru litet hafva icke ofta de förhållningsreglor, som ufgingo fran ett Statstjenareskap, hvilket tillvällar sig ufforandet al de offentliga värfven, såsom ett uteslutande pri vilegium, burit stats-vishetens prägel? Kan vål flertalet af de nuvarande statsförvaliande emhetsmånaen gälla för mycket mer än blott rutineradt folk, hvars husvudvetande består i Doshamentewvizkt Förräåda ej t. o. m. personer, som bekläda höga, ja 1. o. m. de högsta po ster i stats-tjenare-bierarkien och äro bestäm da att leda förvaltningen ända till samhällets djup, ej sällan en grof okunnighet i en upp lyst stats-hushållnings första grundsätser, hvilke måste förvåna den, som framskridit i vetenska pen. Om ett eller annat land i nyare tid ba gjort hedrande framsteg i odling, i industri, äÄr det. ej, som läste man en historik öf ver våra konservativas bemödanden för upp rätthållandet af ständs-representationen, kast skilnaden, skråoch prohibitiv-systemel, ond turliga prerogativer m. m.? Red.

15 maj 1844, sida 1

Thumbnail