Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 februari 1844, sida 2

—244 —7 —cA pUWc——c7852——-A( d0ödstrrr— — sA.k—,: M(wwWCL BblOON(O CC CTa;ccccsrerxgngnk TTLLA — Arrrccccx — ————c7x77x7x74777766774dpcx 44xAcs4444474 ane;OAccAAeoOrie8 Se blifvit assörde. Grusbolaget hade beslutat att, i anseende till aftagande malmtillgångar å sjelfva llerrängssältet, äter upptaga den för längre tid tillbaka ödelagde Lappgrusvan. — vigelsbo och Myrgrufvorne i Valö Socken jemte 5ne af Vigelsbogrusvebolaget brutne nya maln-anledningar i Börstills Socken hasfva, i anseende till pågående byggnadsarbeten, ej lemnat mer än 6729 SR, samt Björsta grufva i Hargs Socken 204 Så v. v. Inalles hafva de i Upland belägna grufvor lemnat malm till belopp af 145,877 Soy Tackjernsvigt. Malmuppfordringarne inom de öfriga delarne af riket under är 4842 utgjorde i Stora kopparbergs Län, vid 492 grufvor, bearbetade af 1,108 personer, 440,579 S8, hvaraf vid Stora Bisbergs grufva ensamt 52,081; i Westmanlauds Län, inom Norbergs malmssält 154,426 Se; i Örebro Lin, inom Nora, Lindes och Rambergs, Lekebergs, Lerbäcks, Nya Kopparbergs, iljulsjö, Grythytte och Hellefors Bergslager inalles 274, 965 Se, hvaraf allenast inom Nora Bergslag 459,625; i Wermlands Lin, uppbruten och sofrad malm, 488,024 Se, hvaraf komma på Fersberas odalsält och Yngshyttegrund 85,292; i Ellsborgs Län, inom Åminskogs Socken pa Dahlsland 2,400 Se; i Södermanland, vid Utö grufvor 83,915 SR, samt vid öfriga grufvor 49,621 SR; i Öslergothland 19,717 Så: i Calmar Län 12,524 sÅ; samt i Jönköpings Län 67,257 Se, hvaraf vid Tabergat ensamt 67,100; inalles öfver hela riket bruten beramalm 4,460,773 Såe tackjernsvigt. Jerumalms-uppsordringen ar 4844 utgjorde 1,356,889 SR samt de 3 ären 1856—1840 i medeltal 4,288,726 Se. ås den vid Norbergs grufvor uppfordrade malm utfördes till masugnar inom Norbergs Bergslag 86,470 Så, till Wester-Bergslagen i St. hopparbergs Län 44,793, till Öster-Bergslagen i dito Län 47,750, till Gestrikland 2,739 och till Westerås, alt vidare transporteras, 2,019 Sk, eller inalles 120,775 Sc. — Malmasskeppningen vid Utö grufvor utgjorde till masugnar inom Westerbottens Län 6,550 Så, inom WesterNorrlands dito 15,602 inom Gelleborgs dito 20,542, inom Södermanlands dito 4, 856, inom Östergöthlands dito 4,460, inom Calmar dito 5,360, inom Kronobergs dito 500 samt till bruk i Finland 49,291, inalles 74,244, Se v. V. eller 62,600 St T. v. Någon uppgist bar icke blifvit meddelad att sjöoch myr-malmer blifvit förbrukade inom andra orter än Kronobergs, Calmar och Jönköpings Län, hvarest de äfven 4842 på vanligt sätt blifvit upptagne och begagnade, d. v. s.. att för en tackjerns-tillverkning af 8 å 10,000 Se kunna 50 åa 40,000 Så dylik malm anses hafva blifvit begagnad. Under loppet af är 4842 hafva af vederbörande Bergshauptmän och Bergmästare blifvit utfärdade tillsammans 4,306 mutsedlar, af hvilka 620 på nya ställen, samt 686 på förut kända och arbetade malmanledningar. beremot hafva hviloståand på viss tid blifvit beviljade för 512 grufvor och malmanledningar. Af den följande icke mindre fullståndiga artikeln angående Tackjernsblåsningen inhemtas: Tackjernstillverkningen är 4842 öfver hela riket utgjorde 626,657 SR, hvaraf 18,416 SR sägant gjutgods, som vid masugnarna ästadkommits; således äterstodo för smidet 608,241 SR, hvilka hafva varit mer än tillräckliga för det under året tillverkade stängoch ämnesjernsmidet 576,845 SR. blåsningstiden 52,329 dygn 20 timmar under är 4842, är väl vid pass 4858 dygn kortare än den, som under år 4844 ägde rum; men det oaktadt är tackjernstillverkningen 5,754 Se större än under sistnämnde är. — Tackjernsproduktionen på hvarje blåsningsdygn har uppgått till 19,35 SR, eller 127 Sk mera än per dygn 4844, varande sålunda tillökningen uti dygnstillverkningen under år 4842 den största, som något är ägt rum sedan begagnandet af upphettad luft vid masugnar år 1855 först infördes, och visar sig tackjernsberäkningen per dygn är 4842 icke mindre än 5,97 Se högre, än den, som upptogs för år 48533. Inom de egentliga till afsalu bläsande Tackjerns-Bereslagerne, neml. Wester-Bergslagen, Norberes. Nya kopparberas, llellesors, Grythythytte, Hjulsjö, Nora, Lindes och Ramsbergs, Lekebergs och Carlskoga samt Filipstads Bergslager har, under en bläsningstid af 48,288 dygn 22 timmar, tackjernstillverkningen uti 446 masnonar unnoa fill LGO RAN CM AO A