Januari ingått till H. M. Konungen med följande underd. skrifvelse: . Uti den af Eder kKongl. Maj:t d. 15 Majsist lidet år i nåder utfärdade Stadga om hvad vid sjöfart inrikes orter emellan iakttagas bör, samt om inrikes tullförpassning och tullbevakning, hvilken Stadga från och med d. 4 Augusti ländt till allmän elterrättelse, har Eder Kongl. Maj:t i nåder, med upphäfvande af de föreskrifter, som i afseende på sorpassning å åtskillige utländska varor, vid inrikes transport, funnits meddelade i Eder Kongl. Maj:ts nådiga Förpassnings-Stadaa af den 28 November 4835, behagat, i 2 2. af osvanförstberörde nådiga Stadga, förklara att vid inrikes fart, endast å insjöar, floder och kanaler, samt under forsling landvägen, baäde gods och fartyg må vara från förpassnings tagande befriade. llandels-Societeten, som med underdånigaste tacksamhet erkänner Eder Kongl. Maj:ts genom nämnde stadgande uttryckta nådiga afsigt att befria den inrikes trasiken och handeln från alla densamma tryckande band, har dock, under den korta tid som berörde nådiga Forpassnings-Stadga varit till esterlesnad gällande, trott sig finna, hurusom sagde förpassnings-srihet kan, i tillämpningen medföra resullater, som under vissa förhällanden kunna alltför mycket gynna lurendreJaren och lagbrylaren på den laglydige handlandens bekostnad; och med bekymmer öfver de följder detta stadgande således kan emot Eder Kongl. Maj:ts nådiga afsigt vid dess meddelande, komma att medföra, är det som Handels-Societeten nu vågar att utbedja sig Eder Konel. Maj:ts nådiga bifall till en förändring af den i Stadgans 2 2. medgifne srihet frän Förpassnings tagande vid utländske varors transporterande inom Riket. Händelser hafva nemligen inträffat, då i granskapet af saltsjö-kust anträffats större transporer eller soror af dylike utländske varor, hvilka enligt 1855 ärs Förpassnings-Stadga bordt vara ätloljle af sorpassning; men ehuru dessa transporter anträffats under omständigheter af den beskaffenhet, att dessa varor, bade enligt tullbejeningens och aflmänna opinionens omdöme, blifvit i Riket olofligen införde, hafva, oaktadt vid domstol anställde åtal, varorne mist till velerbörande egare återställas, enär tullbetjeningen icke varit eller kunnat vara i tillfälle att laglien bevisa när och hvarest godset blifvit olofliken insördt. På en kust, så vidsträckt som Sveiges, torde det äfven med storsta nit hos tullsbeljeningen, icke blifva möjligt att dag och natt ulja bevaka hvarje punkt, att ju icke, serdeles unsier de mörka nätterne, varor kunna, äfven i petydliga partier, någorstädes på kusten landsätfas; och då det hinder, som för en sålunda inpörd varas vidare transporterande inåt landet till ufjenlig afsättningsort, hittills funnits i stadgandet om skyldigheten att för visse qvantiteter medföra ehörig förpassning, nu borttagits, torde Eder Kongl. Maj:t ock nädigst täckas finna, att den af der Kongl. Maj.t i nåder beviljade förpassningsfriheten kan under vissa förhällanden i betydlig nåhn underlätta surendrejarens operationer vid llandska varors insmuglande, i thy att sådane aror, såvida de ej i sjelfva ögonblicket af deras ndsättning påträffas at tullbetjeningen, sederpiera kunna i hvad qvantiteter som hälst föras Hhat landet, endast försedde med vanlig af enkild person utgifven så kallad sorsedel, den luendrejaren nog förstår att på förhand hafva ankassat. Den vinst som genom den besparade ull-afgilten tillskyndas egaren, hvilken ock, då Haran kan för lägre pris afyttras, alltid har att äåråkna skyndsam assättning, utgör ock en så nägtig driffjeder för lurendrejeri-soretag, att Soieteten med bekymmer sruktär det lurendrejesierne hädanefter skola starkt tilltaga, och prierne å de mest afsätilige utländske varorne, såom Caffe, Socker, Tobak, m. m. så nedsällas, fit en laglydig handlande, som behörigen förillar sine varor, ej skall längre uthärda concurnce med lurendrejaren. -— —-—63 m 3 me mm 1 följd häraf och då de fördelar som för den rikes trafiken velat beredas genom förpassningsyldighetens upphörande vid inrikes transport f utländske varor, numera, enligt hvad erfareneten redan ådagalagt och än vidare sannolikt mmer att ådagalägga, vida öfvervägas af den ttnad sagde stadgande i dess tillämpning bereer lurendrejaren vid oloflig införsel! af dylika ror, samt det nya stadgandet sålunda, i stället It gagna, i betydlig måhn skadar den laglydige andlanden, vågar Handels-Societeten i djupaste nderdänighet anhålla att Eder Kongl. Maj:t nåigst täcktes, med upphäfvande af 2 2. i Förå assnings-Stadgan af den 43 Maj sistl. år, åter Till gällande kraft upplifva staäganderne i 2 2. If Eder Kongl. Maj:ts nådiga Stadga af den 28 oov. 1855, så att de, enligt samma 2., förpasslingsskyldishet underkastade varor, ej hädanefter nå få, utan åtföljande behorig förpassning, föras rikes orter emellan i större qvantiteter än sagde bestämmer. of Samma dag har Handels-Societeten likaledes UAUngått till H. M. Konungen med en underdanis