Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 januari 1844, sida 2

arialet, under den 25 April 4845, fått emotaga. kontanle medel. . . . 5 amt 6 st. Nya Trollhätte KanalBolags Obligationer å tillsammans. 2. 5:000: — — ned derå upplupen ränta srån detta års början till den 5 nästlidne April . . 59: 8 — ov 12 — LA — Summa 6,567: 45 5 ikväl utan att hvarken räkenskapen, eller Konel. Maj:s derutinnan åberopade Nädiga Bref af den 18 Mars 4845, upplysa af hvad orsak denna! behållning, 6.567 hdr 45 sk. 5 rst., kommit nlandelsoch Sjosartssonden till godo i stället! för att ingå till Siats-Verket, som förskjutit kostnaden för de ilragavarande Quarantainsanstalternes upprättande. Uypbården af de s. k. Landtrimtorna. nedanstaemle, af Kongl. Stats-kontoret den! 18 December 4839 algilna förslag, som sianes bisogadt Kongl. Maj.is till Rikets sednast sorsamlade Ständer aflatna Nädiga Proposition om! Stats-Verhels tillstand och behof, hafva hevisorerne ansett sig böra såsta kommande Sländers uppmärksambel. aba emellan sorhallanderna vid uppbörden af de s. k. Landträntorna, beroende pa Jordeboksskalllåggning, Skalislrininz eller Taxering, och al de statsinkomster. som indrilvas af förvallande Verk, såsom Tull-, Postoch Chartee-Sigillate-! medel, m. fl., företer sig den hufvudsakliga skillnad , att de förra numera, sedan den osfta till ganska ringa pafoljd hallna höst-uppbörds-! stamman är afskaffad, belt och hållet inslyta under året efter det, för hvilket de äro debiter ade, men att de senare till största delen under debileringståret inbekommas, skulle så väl den i flera hänseenden besvärande vidlyftigheten alt i Rikshufvudboken vid kalenderarets ulgang balancera belydliza redan debiterade, men såsom utestaende ansedde summor, som älven en önskvärd enhet i afseende på tiden, då medlen äro tillgånglige, vinnas, om uti Riksstats-Leråkningarne och följaktligen åtven i Riksbufvudboken, Landträntorna finge anses såsom inkomster for det vår, under hvilket de infytes så alt 1. ex.4840 ars till inbetalning år 4844 förfallne Ordinarie I Ränta , Afradsocll smLL Spannemal. Mantabkepenningar, Brinvinsafgift m. m. skulle komma att utgöra Vebet i 4844 års räkenI skaper. Formedelst så beskaffad åtgärds vidlagande i skulle Fogderiernas och Städernas Special-räkensskaper kunna afslutas den 31 December samma vär, för hvilket redogöres, och icke såsom nu, 8 manader sednare: äfvensom då, såsom sorut, en månads anstånd efter afslutningsdagen med rä(kenskapernas afgilvande beviljas, Riksbokslutssarbetet, i afseende på Landtråkenskaperne, kunde 8 månader tidigare än sorut företagas och nåstan lika mycket till afslutning fortskyndas, sa vida afslumningstiden för de förvaltande verkens räkenskaper, som i Rikshufvudboken böra intagas, kan något, emot hvad hittills, varit medgisvet förkortas. För set ar, då osvergången till den föreslagna nya debeteringszrunden ägde rum, skulle såHunda den uppbörd, som borde ofverslyas till följande årets räkenskaper, icke upptagas till red. Nispia4. och som sadant allenast härledde sis ssran förändring i formen för uppbördens debileI ring, så verkade det icke till vubbning i statsregleringen , helst den skillnad emellan tillgång och behof, som för ofverganusaret visade si i Riksstalen, lämpligen kunde sisom förut årligen iillgalt, fyllas al Statsverkets åldre behallningar, eller så kallade reservsond, i den mån deusamma dertill lemnade tillgång. Om detta förslag vunne bifall, skulle deraf följa, att för enhets skull, indelningarne exempelvis för år 4840, komme alt upptagas utid48S441 ars råkenskaper, både susom lillgang och utgift för sistnämnde är. visserligon förekommer väl då, all i samma års räkenskaper lantagare ansågos aflönade för sjelfva redogörelsenret med de afförde kontante lonerne, och för ett foregnhende ar med de afförde indelningarne, hvilket, då detta vore fallet med alla indelta loner, ej kunde leda till någon synnerlig olägenhet, men det skulle befordra ytterligare redighet i räkenskapen och enhet vid vid löners anslående, dom aStatsverket öfvertog samtlige indelninzarne, och ai stället försåg deras innehafvare med Penninze eCloner, hvarigenom den billiga förmån jemvål sh ulle tillskyndas indelninaszisvare, alt de lika I mm a — RR ———