saf skeppningspriset, som genast vid skeppningens början sisll. vår blef öfverenskommen, har Sv. jern detta år saknat den jemna efterfrågan, hvarvid man en längre följd af är varit vand, och det har t. o. m. gätt ända derhän att jern. ätminstone för en kortare tid, var: en osäljbar vara i den stapelort hvarifrån , med undantag af Stockholm, största exporten sker. Till ett för bela landet så menligt förhållande måste orsaker finnas, och man har sökt och trott sig finna dem än i öfverproduction, än i jernets sämre beskaffenhet, till hufvudsaklig del förorsakad genom användandet af uphettad luft vid berednivgen; än tillskrisvil vara Herrar Handlande brist på hvad man kallat speculations-anda och nit i att upsöka nya afsättningsorter när de gamle uphörde att vara det. För sin del anser Ins. desse upgisne orsaker åtminstone icke i våsendtlig man hafva vållat det onda; han söker anledningen i äfven andra förhållanden och går att göra reda för sin äsigt. Utofver de quantiteter Sv. jern, som årligen blifvit skeppade på vår Continent och de hvilka gatt till England för detta lands mera granlaga Stalberedumg, har den vida största delen blifvit 4afsänd till N. Amerika snart sagdt uleslulande för ett visst behof — Spiktillverkning. Det Stängjern, som användes för denna sabrikation, var lätt att smida, fordrade föga noggranhet, förorsakade en hög veckotillverkning, gaf smeden en hög förtjenst och Bruksegaren mycket öfverjern och öfverkol. Ej underligt då att alla Bruksegare, som hade tillfälle att föra sitt jern till Götheborg, föredrogo alt smida sådant jern och föga lyssnade till de Handlandes klagan öfver alt vågen i Götheborg icke var sorterad utan, höga mellangister oaktade, de Handlande kommo i förlägenhet så snart en ordre skulle expedieras på hvilken annan ort som heldst, utow N. Amerika. Financiella oredor i detta land, som hade till följd uphörandet, åtminstone för en tid, af innebyggarnes jättelika byggnadsföretag, vållade dagspenningens fall, och detta gjorde det möjligt för några entreprenanta individer att göra försök med anläggandet af egna verk för jerntillverkning. Dessa anläggningar blefvo skyddade genom förhöjd tull å utländskt jern och, medgifvom det, upmuntrade genom högt pris å svenskt. De vunno snart styrka och lemaa nu jern för Spiktillverkningen med uteslutande af det svenska. Detta åter, beredt endast med afseende å amerikansk skeppning, blef osäljbart, mest på Götheborgs våg, der förråderne voro störst, men äfven på öfrige Rikets Jernvågar; och med rang, heder och värdigbet af Sv. Jern, tyngde det marknaden eburu för densamma oanvändbart. I fall denna berättelse antyder hvad som passerat, så slutar Ins. deraf att det icke var öfverproduktion. i allmänhet, men vål öfverproduction af vissa dimensioner, som i sin män vällade olyckan; men den vållades äfven af andra omständigheter och skall sannolikt fortfara om orsakerna qvarstå. Till dessa hörer: 4:mo. Priset, som är för högt, då varan betraktas som export-vara. Nöjlieen är Sv. jern oumlsärligt för England, måhända äfven för andra länder, men om så är, så gäller detta endast för viss, så ringa qvantitet, att om den