ning. Med afseende å egenskaperne vill Ins. h. nedszifva den menliga verkan af upphettad luft B vid jernberedningen, blott ifall den öfverdrifves sl och är förenad med allt för stark drifning i mas-lic ugnen. Varm luft måttligt begagnad, t. ex. 150 aldrahögst och blott i nödfall 260 er. med hufhsh vudsakligt sylte att i varmlusts-ap paraten äga ensun kegulatur för masugnsgången, torde ej varajS skadlig, och likväl medföra största delen af den fördel i ekonomiskt hänseende som afses. livadly lurhär yurar med serskildt afseende å varm å a luft i masugnen torde kunna tillämpas på and vändandet i stängjernshärden, och i sådan hänt; delse icke inverka menligt å jernet. Emedlertid bör, ifall förbållandet icke ånnu är utredt, en sådan utredning ske, och denna kanhandale med sog kunna begäras af Herrar Fullmägtiges! i Jernkontoret kända nit och verksamhet: för sin!! del vill Ins. som alltid återkommer till sörbrukaren omnämna, att han i motsats till klagan! öfver den upphettade luftens skadliga verkan, hort en aktningsvärd person berätta huru hanjvid noggranna eflerfrågningar hos den edenllige förbrukaren, hos sjelfva smeden å åtskilliga utrikes orter, erhållit det svar, att det jern, somj bearbetades, var utmärkt godt och passande för; det behof (åkerbruksredskap, hästskor m. m. hvartill det användes, och likväl var upphettad luft använd vid detta jerns beredning så väl il masugnen som stångjernshärden. Sjelf har Ins. sett sådant jern användas till plåtvalsning, annan manusaklur, samt till spik-, lie-och äklensmide, och funnit förbrukaren belåten. vad som efter Ins. mening mera förtjenar tadel är den föga uppmärksamhet, som åtminstone en del Svenska bruksägare, hvilka köpa sitt tackjern, lemma dettas beskafsenhet, d. v.s. af hvilka malmer, vid hvilken värmegrad och under huru stark drifning det är tillverkadt. Ins. tror sig känna att denna liknöjdhet af bruksägare vållat att, sä snart det varit fråga om att tillverka tackjern till afsalu, man icke allenast har forceradt veckotillverkningen och malmsättningen utöfver det rimliga utan till en del användt sådane malmer som varit af Ölvermasmästaren och Bergmästaren förbjudne. Exempel, som gällde icke vissa personer, utan af någorlunda allmännelighet, vore lika lätta att anföra, som skålen hvarföre sådant icke sker äro lätt insedde och äfven gillade. Hvad egenskaperne i öfrigt och i allmänhet hos Sv. jernet vidkommer är Ins. af den mening att det blott undantagsvis är af egentligen dålig, dock ej af så dålig beskaffenbet alt det icke, äfven med fördel, skulle kunna till visst behof användas; men da den handlande nödgas taga den stämpel, som för tillfället lemnar tillgång till den dimension han behöfver, och i allt fall sällan gjort sig underrättad om hvartill denna hestämda dimension användes, så Jernets 2, l:ms kant. je t:ms kant. : bredd. Rdr. pCt. kdr. pot. 1tv, tum. e. ne Manufactur. 1, 8 Manusactur. Å: — 13. 1, on 2: — 12. 1: 24. 9. 1ts 1: 24. 9. 1: 8 15 on 1: — 6. — 28. 3. Yi o — 32. 4. — 12. 111. 2 Å — 16. 2. 20, — 8. 1. 2 fritt till 4 .,. — 24. 3. H — 32. 4. — 16. 2. äv, . — 20. 3. — 2:. 3. 6 1: — 6. — 32. 4. ös 1: 12. Tö — 10. 5. i 1: 24. 9. 1. — 6. Th oo 1: 36. 103 1: 16. 8. 2: —, 12. 1: 32. 10 8 ., 2: 32. 16 2: 8. 13. 9 5 3: 16. 20. 2: 32. 16. 9! 1: — 2. 3 16. 20. 10 4: 32. 28. 4 24 Från Red:s Korrespondent. Stockholm den 22 Dec. Den redan länge om talade pensioneriagen af Statsrådet af NVingåre har nu gålt för sig — såsom vanligt utan af seende på Rikets Ständers beslut, att pension fö dessa embeten endast skulle kunna ifrågakom ma efter fem års tjenstgörinz, men deremot me allt möjligt afseende på den afgaendes och eftertrå