Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 november 1843, sida 1

Jieh semådade sig att gifva dem betydelse; ett sjäsh. om ganska säkert hade wteblifvit, endast man. ran högre ort, sifvit en vink derom; men om nu troligen skadade mer än det gagnade Her roade. — Ryktena om östanvinden. som indrat utsträckningen af prinsarne Carls och sustafs resa till Skäne, samt derjemte sö inderUSt den Skamdikarisha söreningen i höpenamn, mahända genom dervarande Svenska beshiekningens mun, vidröras, som hastigast. Vi ela imellertid huru litet det betydde, da nu en Iylik, kraftsullare förening bildat sig pi samma ställe, under namn af Si. mdinaviska Sällskapet; ut nytt bevis huru litet ideer Via bekämpa sia med bajonetter eller deras sorezansare: maktrd. Gckse i Upsala bildar sis nu ett motiverande sällskap. Förs:s tankar öfver unionsvilkoen och unionens framtida styrelse, billiga vi fullsomliat: de äro sannt humana och förstindsenliza. De utvecklas från sid. 21 till 27 och äro helt ch hallet demokratiska med en president pa vissa är till recent, hvilket också är det enda förnuftiga regeringssätt för upplysta menniskor, och hvartill den konstitutionella, ärftlisa monarkien endast är en osvergang. Denna öfdersang måste imellertid ha sin til och inzen bör våldsamt påskynda dess utveckling, det kunde 1 lätt hända att den, lik en sortidiat utvecklad knopp, vissnade och fölle af, utan alt bära någon frukt. vi vilja suledes öfverlemna skördandel al den konstitutionella monarkiens herrliga frukt, som solksrihet, at vära esterkommande, och, under tiden, blott sörarbeta den, genom nordens enhet pro primo i intellekluelt hänseende: tv denna enhet behöfver ej bero af folkfribeten ; men bör bli ett medel dertill. Till en sidau nordens senhet är det ej heller. nödvändiet, ja, det vore ej ens nyitist. att makten låge Kon styrandes händer, atminstone ej förr, än denne turvis kunde tagas af alla tre nationerna och residensernazärligen ombytas, som krefskrifvaren soreslar. eljest hunde det. som han, sil. 24. säcer, lätt hå la, alt det ena eller andr in riket såge sis åsidosatt och, såsom Norge nu, mellanål finge alnåja six med den nåden att erhalla en hög visit af — de kungliga hästarne i stället för det i srundla:en foreskrilna af konungen sjeli; elt sorsarande, som, vi kunna ej neka det. nagot på minner om Calisulas häst — konsul och Carl ÅIl:s stolvel, som troligen ocks: var skodd och hvilken skulle styra radet.2Doch kunna Forrmännen gerna trösta sig: ett stall år alltid mindre skadligt ån, ett palats, luften i det förra skall t. o. m. vara uppfriskande for lunsorna, i det senare är den qvässande och en hästhof är bättre än alla andra hof, ehurudes sa ochså alltid hafva en. — men i mesistoselise mening, — framstiekande under purpurn, Man ser häraf dock äfven likheten imellan stall och hof, heldst om man besinnar, att det senares största prydnader oftast tagas från de förra, hvaraf ochså likheten imellan häst och hos-man (diplomat) framstar: den ena verka med, den andra vid hof; begge böra de var: starkt skodda, den ena för isen, den andrsor hoftrapporna; begge böja de sig för betste och hromma sig under schabraket: begge bä ra de ödmjukt sin ryttare (den maktegande).