Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 september 1843, sida 1

ych diskusion; men med den Svenskarne så erna ältsinnigheten i lynnet, hvarigenom de mera skynda alt komma ifrån en sak än till densamma, icke minst uppenbarade sis hos dess Slänler, hvilkas arbetssätt vid Riksdagarne dessutom gör en plans genomförande i sin helhet nästan otänkbar, togos inga mått och steg å det allmännas sida att motverka inträllande obehagliza feljder. — Man trodde sig hafva gjort nog, då man stadgat myntvärdet och öfverlemnade at tiden, Guds sorsyn och den enskiba omtankan att verka det ofriga. Denna sistnämnda började också vid den tid som realisationen beslöts att, tryggad af ett stadgadt mynt, vända sin uppmårksamhet åt detta hall, och associationsandan, som då nyligen hos oss begynt utveckla sina stora krafter, vände sig genast Statens försommelse till nytta. Fran Förenta Staterna hörde man postdaaligen vid denna tid ej annat än nästan labelaktiga berättelser om dessa staters med intet annat lands i gamla eller nyare tider jemförliga blistsnabba framsteg i rikedom, makt och lycka. Ej underlist då att något hvar begynte utforska källorna hvarur alla dessa herrligheter strömmade och söka alt hvar i sin stad, der så görligt vore, ålven at sig skapa dylika. Ilärilrän den i Europa under de 2ne sista decennierna rådande vurmen for allt Amerikanskt både i politiskt och statsekonomiskt hänseende, utan att man för ofrigt ejort sig besvär med att betänka buruvida samma institutioner passade äfven för andra än Amerikanska förhållanden. Då man nu tyckte sig varseblisva att intet mera bidragit till Nordamerikas slor än dess Bankväsende, så var det lätt förklarligt att man började med deras införande äfven annorslädes. Det omplanterades nu också äfven i Svensk jordmån. Man var så mycket säkrare på sramgången, som vid samma tid ganska gynnsamma underrättelser ingingo om Bankerne i England och Skottland. Nägra rika Kapitalister i Skåne slif. tade då den första Privatbanken och tio år senars funnos 6 dylika inrättningar, hvilka röra sig me en sedelmassa af omkring 7 millioner Rdr. De kan väl icke nekas att dessa Banker spridt lif oci verksamhet omkring sig, då de dels ökat rörelse kapitalet med minst 4 19 millioner, — 7 millio ner utelopande egna sedlar emot en inneliagand. kassa i Bankomynt af 2 19 millioner, — dels ocl mest genom den vighet och säkerhet vid penninge transaktioner i landsorterna, som de medfört. Mei dessa fördelar för den inhemska industrien, hvilk bort och kunnat vinnas på ett helt annat sätt oc i en vida större skala, hafva mer än uppvägts a det allmänna onda de medfört. Om nemligen ett land sådant som England det är för år mer tydligt visar sig, att Privatbanksystemet har til en oundviklig följd att tvinga de ädla metallern ur landet och att Landtbankerne mer än e gång genom sina sedel-emissioner, oftast störst jus då de bort minskas, hotat Engelska Bankens be stånd; om nu detta visat sig i England, såsot al dess stats-ekonomer erkännes vara händelsen oaktadt att myntet der är metalliskt, oansedl des oerhördt vidsträckta utrikes handel och ehur Bankerne der ej få utgifva noter nuder 5 Å, hur mycket säkrare har man icke då att vänta samm I följder af Privatbanksystemet i ett land med se delmynt, ringa utländsk handel och der Priva rr — — s.. .nF ( A2 56Öl