Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 augusti 1843, sida 1

, cke saknar sina understödjare röjes deral, att kämnersrälternes Ordförande icke är tillatet att ika med öfriga domhasvande genom årliga tillskott, vinna delaktighet i Civil-statens allmänna pensionskassa. De äga således icke ens hoppet att på gamla dagar och vid försvagade krafter, någonsin kunna få hvila från sina mödor, förr in grafven släckt både lifvets sorg och glädje. Hvad kan vara orsaken till detta icke naturliga förhällande? Jo, en domhafvande i Kämnersrätt bekläder ett ganska arbetsamt och ofta bekymmerfullt kall; men rike, ja till och med blott behällne medborgare halva vanligtvis föga alt skaffa vid hans domstol, hvarken som lagförde eller såsom tvistande parter. Se der gålans upplösning! Falsk och samhällsvidrig är likväl den politik som, genom usla lönevilkor söker att hälla i beroende embetsmannen och framför allt domaren. Det gifves en vedergällningsrätt, och den stora mängdens sanna intressen vårdslösas ej ostraffadt. Från dessa betraktelser ledes tanken af sig sjelf till den enkla frågan: har då icke alls något blifvit vidgjordt till rättelse af dessa anomalier, och till vinnande af harmoni emellan Kämnersrätternas vigt och medlen för uppnåendet af deras ändamål, så vidt det af yttre förhållanden beror? Vid besvarandet af denna fråga vändes vår uppmärksamhet ofrivilligt på Götheborgs Kämnersrätt och dess sammansättning, som erhjuder en fullkomlig motsats af den skildring, som här ofvan inträffar på de flesta öfriga Kämnersrätter. Inseende denna domstols vigt, har Götheborgs samhälle med berömlig omtänksamhet sörjt för, alt sälla densamma i ett ekonomiskt oberoende, som är så nödvändigt för domarens sjellständigbet, och lemnar honom en sorgfri utkomst under utosningen af sitt härstädes mer än på något annat ställe mödosamma arbete; också har Kämnersrätts presidibefattningen härstädes hittills innehafts af kunskapade och sina tjenståligganden vuxne män, hvilka, tackadt vare värt för så beskaffade tjensters tillsättande ändamåälsenliga valsätt, som åt Magistraten inrymmer et betydligt antal röster, blifvit invalde till Rådmäån Forgäsves har tidsandan och populariteten hittil: bemödat sig, att, med förbigående af bildnin; och duglighet till sådane tjenstebeställningar f invalde sina clienter. Emedlertid borde beskaffenheten af denna vig tiga domarebefattning, af hvars omdöme all tvistiga samhällsförhållanden bero, påminna oci leda hvarje borgare till eftersinnande om ick för rättvisans skull, åtminstone af månhet on sin egen säkerhet, att då han oftast fullkomlig oförfaren, likväl deltager i val till Ordförande kämnersrätten, må jemföra de sökandes qualif cationer efter något säkrare grunder, än dem lUsom kunna innefattas i den ene eller andre mer eller mindre mägtiga, mer eller mindr partiska, samhällsbrodrens, måhända ofta alltfö mycket missvista recommendation. Ty icke läre dessa patroner sedermera vilja åtaga sig hvarke (det moraliskt obehagliga eller det juridiskt ä ventyrliga uti att dela ansvar med en Domar I som saknar nog, vare sig erfarenhet, kunska :eller skarpsinne, för att, såsom ledare och de ) I egentligen juridiska esterrättelsen inom en Don