öfrerherrskapet, att låta uppsätta franska flaggan på sin fästning, hotade franska Stations-commendanten med en canonade, hvaremot Kaptenen a engelska fregatlen Thetis , Thompson, under hvars skydd Drottningen gilvit sig, gjorde sig färdig att besvara hans eld. Franska commendanten skickade nu matroser i land för att med våld uppsätta flaggan, hvarpå Kapten Thompson alseglade för att inhämta nya förhållningsordres af den i Söderhafvet commenderande brittiska Amiralen. TYSKLAND. Wien den 42 Juli. Den utmärkta författarinnan Carolina Pichler afled härstädes för några dagar sedan. Braunschweig den 46 Juli. Jernbanan häremellan och Magdeburg är nu öppnad. Marburg den 45 Juli. Prosessor Jordan, hvars process varat flera är, har nu ändtligen fått sin dom. Änklagad för att hafva varit medvetande om demagogiska stämplingar utan att upptäcka dem för styrelsen, hvilket likväl aldrig kunnat fullkomligt bevisas, har han dömts sin tjenst förlustig samt till på köpet till 5 års fästning och de dryga rättegångskostnadernas ersättande. Jordan, som appellerat till högsta domstolen, der ban hoppas på en fullkomlig srisägelse, ärnar offentliggöra alla de till denna process hörande handlingar. Wärzburg. Här bar, under ett ofantligt tillopp af folk, med processioner och dylika höglidligheter firats Stiftet Wärzburgs Elfvahundraåriga Jubileum. Festen varade från och med den 7 till och med den 45 Juli. En tysk tidning omtalar att romerska curian och isynnerhet Jesuiter-Generalen Roothan arbetar, och det icke utan förhoppningar att lyckas, på den planen att förena tyska protestantismen med romerskt-catholska kyrkan. Den stationära ande, Som 849: iore andlige, är nog i stånd att bringa mörkrets kämpar på en dylik djers tanke, för hvars realisering, den Gud förbjude! lidsandan dock lägger ett oöfvervinnerlist hinder. i vägen. RYSSLAND och POLEN. . S:t Petersburg den 14 Juli. Storfursten Thronföljaren och hans gemäl insjuknade för nåzra dagar sedan i messlingen, men äro nu på båttringsvägen. — kejsaren har I brillanter sorlänat den ryktbare sranske Ilisloriemålaren, Horace vernet, S:t AÅnne orden al andra classen. — Det t dess oregelsista serviska furstevalet med alla bundenheter skall hafva väckt en obehaglig sen1 sation i S:t Petersburg och Hr Titow lär erhållit de bestämdaste instructioner att, i fall detta val skulle befinnas olagligt eller illusoriskt, förklara det ogiltigt. Detta är kanhända blott er vanlig fint af ryska politiken, ty då man betrak tar Hr Lievens beteenden i Servien, Så syne Kara Georgewilschs återväljande halva skett me Rysslands goda mine. En ny kejserlig Ukas rysktpolska gräns-autoriteterna, att de preussiska undersatare, ; höriga pass öfverskrida gränsen, skola, om äro militärer, afföras till fästningar 1 det inre Ryssland, och, om de äro civila personer, i1 ka lSiberien. är tillhandakommen d hvilken bjude hvilka utan be