Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 april 1843, sida 1

—L— — ——— ———— re slaget, så sramt han en vacker höstafton 4807 hade passerat emellan Mönster och Paderborn, och tagit kosan till höger om landsvägen, ägt tillfälle att njuta en syn, som icke var oangenäm. Midt ibland feta ängar, på hvilkas friska och vederqvickande grönska ögat så gerna hvilar, och hvilkas yta endast här och der afbröts af buskar, som betecknade loppet af en liten sakta sorlande bäck, såg man vid ändan af en kort allte, som danades af ett halft tjog hasselbuskar på hvarje sida, en ljus byggnad, hvars yltersida erinrade om det närliggande Hollands renlighet. Det var icke något slott; dertill voro byggnadens proportioner alltför små. Ej heller var det nägot lustställe, endast bestämdt till vistelse under sommarmånaderna. Tvertom kunde man snart se, att byggnaden var bestämd att bebos både sommar och vinter. Det var äfvenledes ingen rik Jandtmans boning, ty det fanns intet späraf en åkerbrukares tunga arbeten och sysslor. Endast det kunde man tydligt se, att dess innevånare här funnit ett lyckligt hem, eller åtminstone ro och ensamhet, ehuru man icke af deras boning kunde sluta till deras stånd. Emedlertid var lislig verksamhet icke alldeles utesluten derifrån. Ty bakom träden låg en by med ett framskjutande kyrktorn, och man kunde bemärka allt det larm af olika art, som sörkunnar slutet af en landtlig arbetsdag. läskarne gnäggade stallet och den fyllda krubban tillmötes. Hundarne helsade bjeffande: sina återvändande herrar. Barnen tumlade omkring un der stojande lekar. Män och qvinnor återkom mo från fältet, sjungande enformigt landtliga me lodier, som öfverallt tona på allmogens däppar,