Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 mars 1843, sida 1

således att förslagets allmänna karakter bibehöl es. bå det nu, för andra gånzen, lörekon ill behandling af ständerna, visade det sig imel erlid, huru pass allvarligt Herr von Hartmanns dorff och hans salanx menat med afsägelsen a privilegierna och med deras lust för reformer Man fann nu förslaget orimligt och oantaglig i alla punkter, och det förkastades ej allenas af adeln och presterna, utan äfven, hvad mat minst skulle hafva väntat, af borgarständet, utan all man, på nägot af dessa ställen, beledsaga de det med anmärkningar, innehållande stånden: meningar, och hvarefter ett annat och modifie radt förslag hade kunnat uppgöras. Endas bondstäåndet antog det sådant det befanns. Ni trodde man sig hafva spelet vunnet. Visserli cen skulle förslaget underkastas ett förstärkt ut skolls pröfning — alla grundlagsfrågor föreläg gas ett dylikt utskott, så snart äfven blott et enda stånd antagit dem; vid alla andra hän delser fordras det, att tvenne stånd sorklarat si derför — men man bygade med säkerhet der på, alt det skulle blifva förkastadt af detta ut skott, då man trodde, alt det blott hade et ständs röster för sig. benna sluga beräknin hvilade imellertid på en alldeles falsk förutsätt ning. I alla ständer hade nämligen represen tationsreformen många vänner för sig, och äf ven de ibland dem, hvilka ej ovillkorligt biföl lo utskottets förslag, blefvo nu likväl tvungn att göra det, då det, med alla dess brister dock var bättre än intet. ITill allas; men isyn nerhet till reform-fiendernas förvåning, blef föl slaget således, med stor piuralilet antaget i för stärkta utskottet, och hvad kanske ingen, ej e gång de största enthusiaster, hade vågat hoppas inträffade nu, eller alt ett förslag till nationa representationens totala omstöpning och till all män valrätt, blef, såsom ständernas gemensam ma mening, hvilande till grundlagsenlig behanc ling vid nästa riksdag. Ilvilket öde, som d förestår detsamma, är svårt alt förutse. Or ständerne likväl, undervisade af erfarenheten med klokhet och energi ville begagna den mal lagarne erbjuda dem: skattebeviljninas-rätten, e rättighet, som i sig innefattar hvarje annan, s kan regeringen huru stark dess afsmak derfö också må vara, ej hindra förslagets antagande och ej våga alt neka sin sanktion. Utslaget m nu blifva hurudant det vill, så är det visst att man laglikmäligt ej har kunnat ernå mer än man verkligen ernadde, och att ernå någ på ett annat än ett laglihmäligt och lagligt sät föll ingen menniska in. Regeringen som lidit ett så oväntadt oc fullständigt nederlag, vid utskottens sammar sällning, hade imellertid vaknat ur sin bestör ning, och hade lärt att iakttaga större upf märksamhet för framtiden. ben försummad härefter ej att, under den osriga delen af rik dagen, begagna sin öfverlägsenhet hos adeli sin inflytelse på prestståndet, och den mak som den kunde utöfva i borgarståndet på bor; mästarnes, efter lukrativa domsagor hungrig elit och på prohbibitiv-systemets förfäktare, hvi ka, med vilkor, att detta bibehölles, icke vo! obenägna till åtskilliga koncessioner för reg ringens önskningar. Detta visade sig vid flei tillfällen under omröstningarne och vid val ti