Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 januari 1843, sida 1

JGAfdd 28 ileten, som före 4800-talet. Man anser den inge man, som ordentligt skiljt ifrån sig sin :ours, vid 20 å 21 års älder, hafva användt sin id väl, och ega tillräcklig underhyggnad för att, sedan han börjat praktikens studier, kunna på egen hand complettera sin högre tbeoretiska bildning. Med förhoppning om en mindre nödstäld lelnadsbana, om Fåderneslandets tocksamhet, nedlägger den i Statens Embets-ver) intrådande ynglingen sin mångariga möda p dess altare och sträcker sin band för sin öfr åa lilstid till att upprätthålla och värda Folkets egendom, Lagar och thron. Embetsmannen ingår ett Contract med Folket för hvars uppfyllande å Folkets sida Regenten och Stats-Radet i enlighet med Regeringsformen ansvara. Uppsyllandet af Statens sordring, detta inträde i dess tjenst, som kostat Ynglingen bide tid, möda och Capital, å ena, samt Folkets utlofvade betalning med belöning och besordran etter skicklighet wtgöra således å andra sidan vilkoren för de Contraherande Parterna. Men huru uppfyller folket d. å. Regenten och Stats-Bådet å sin sida vilhoret i detta Contract? 3efordras och belönas Embetsmännen efter skicklighet eller efter börd? — Det är denna frågas besvarande vi vilja taga under prösning i första rnmmet. Det första steg den unge mannen tager sedan han lemnat Universitetet, under Statens bildande hand, är ett steg till demoralisering. Första gången han inträder inom Embets-Verkets murar, der han söker sanning, upplysning och rätt, tvingas han att aslägga en Embetsmannaed, hyars innehall han förut icke känner och hvars innehåll ingen kan uppfylla. Sedan han ålunda äfren gjort detta offer åt Staten , tånker han åtminstone, att blifva använd till någon lägre befattning, derföre han må erhålla dagligt bröd. Men huru förundrad, huru bedragen blifver han icke, då han ej utan att bönsalla erhåller arbete, då han för detta arbete icke erhaller ett öre och då han i Embetsverket anses sasom en främling Ledsen och bedragen vänder han nu sin blick på ett annat Embetsverk, der han hoppas blifva använd på bättre sätt. Här tvingas han återigen att aflägga Embetsmanna-ed och behandlas för ofrist på samma sätt, som i förutnämnde verk. Sedan han nu på detta sätt gåckad och bedragen i sina rättvisa förhoppningar, irrat kring i 4 3 3 Embetsverk, der han svurit Embetsmanna-Ed, uian att erhälla Embete eller dagligt bröd, börjar han ati tänka på andra utvägar till användande af sina studier och till erhållande af detta dagliga bröd. De tankar och det välbehag, den unge råttänkhan. de mannen, hvars hufvudsakliga studium är Na tur och Folkrätt, kommer att bysa mot en styrelse, som på detta sätt uppfyller sina förbindelser mot Landets ädlare producter och kärnan a Svenska Folkets afkomlingar, kan man låält sörestilla sig. I denna brydsamma belågenhe börjar den unge mannen att öfvervåga sin ställ ning till Staten, Statens löften, Befordringssystemet och Regeringssormen, deri man garan serar kEmbetsmannen att blifva befordrad efte Islicklighet och ej efter börd. Men oahtadt den na garantie, ser han i Emhetsverkens annaler ——