Article Image
cCancellist i Eeclesiastikoch Krigs-, en i Financeoch Kammar-Expeditionerne, emellan Hloskattsoch Tings-Juristen, emellan lioskåtis och den som nedlagt sin tid i Justitise Resisionen, emellan en i Tullen, kanumarkätten elJer KammarCollesium. Den ene kan åga en vacker stil, passande till renskrifning, den andre elt redigt hufvud till uppsättning. ben ene en högre theoretisk bildning, den andre en hogro praktisk. Hvilken af dessa skall vara skickligast till Copist, Cancellist, Nötarie och Kammarskrifvare, m. m.? Ofta blir den skicklige ansedd som oskicklig och trertom. Och huru mängen ung man, jag vägar säga skicklig, blir ej rättvisare bedomd och belönad inom Aftonbladets och Dagligt Ållehandas redactioner, än af Staten? Mången, som ej känner dagens ställningar och förhållanden, skulle kanske tro att skicklighels-principeu, säsom 2rund för de civila Embetenas tillsättande, sådan den nu bandhafves, skulle trygga Embetsmannen. Likvål åssadkonnner den mindre än någon annan det anskade resultatet. Hvem känner ej att just de, som skola bedöma skickligheten, ofta om ej alltid, antingen på anmodan af högre Åuctoriieler, af släctskap eller af andra relationer och considerationer just finner den hos dem, som: ingalunda besitter någon sådan. Och dessutom, hvilken öfverlårsennet skulle ej finnas, om bland ett så stort antal competente -skicklige unge män, någon skulle kunna synas öfver alla de andra? Den är skadlig både för Staten och den unge Embetsmannen. ben unge mannen söker blott att insinuera sig hos vederbörande, utan att med någon serdeles kraft arbeta och studera. Han lär sig att intrigera mot sina kamrater samt förstör en stor del afsin dyrbara tid med att visa sig i det verk, der han önskar befordran. Ilan kommer att ga uti ett visst ledbahd, som ingalunda är hälsosamt för hans moralite och politiska sjelfständighet i en framtid. Han bildas af Staten sjelf till Lycksökare och Intrigör. Och då man härtill besinnar att den späde ynglingen redan vid Universitetet,, der Lyckhsökeriet, Intrigen och Ovänskapen emellan medlemmarne i consistorium, kanske star liha högt med vetenskaperna i utveckling, inhämtar demoraliserande principer, hvem kan vål då undra, om han slutligen dukar under för dess impulser. Vare dock det lanat ifrån oss att vilja påsta det Embetsmännen uteslutande äro sädane, vi säga blott att Staten gör allt för att få dem sådane. : Om nu verkligen skicklizheten blefve framhållen och befordrad, manne ej de fleste unge mån ännu, liksom i Preussen, Danmark och Norrige, quarstadnade vid Universiteten i några ar i stället för att torstora sin tid, helsa, moralite och förmögenhet i Hufvudstaden. — Men annorlunda tillgar det och sådan är den beklagansvärda ställning, hvari den unge mannen befinner sig, då han ändtligen hinner det önskade målet, alt blifva tjensteman på ordinarie Stat. Sedan khan användt, för att ernå detta mål, utom sin glada ungdom, hvilken nu blifvit förbittrad, sin möda, sin tid, sina stu dier och en summa af 4000 Råär Beo, erhål ler han ändtligen en kammarskrilvares, en Cancellists, en Notaries eller en Copists lön af 3 a 400 Rdr heco, en summa som icke motsvarar räntan på det capital han användt, sör dess erhållande. Den unge kmbetsmannen stadnar nu i den na första grad åtminstone 5 ja kanske 40 ar med 3 a 400 Rdr ärlig inkomst, icke sull så mycket, som en Vaktmästare ätnjuter i et af Riks-Standen, enär denne sednare uppbår a kär 16 sk. per dag, summa årligen 486 Rdi 32 sk. Beo; knappt så mycket som en dräns hos en förmögen Borgersman, då denne uton sina behof af föda och hem erhåller en årli lön af 400 Rdr. Under denna period, då menniskan äri det kraftfullaste åldern, tillhör den unge embess mannens tjenst, att skrifva rent det som ilrår Embetsverken utgår. Fit värdigt sätt, alt bil da skicklige Högre Embetsmän, att begasn. nationens ädlaste krafter!!! I denna grad, inwäffar den ålder, 30 år då alla klasser 4 en. i moraliskt hänseend utvecklad, Stal böra inträda i äkta standet Men icke är detta verkställbart för Sveriges ci vila bubetsmän på en ärlig inkomst af circ 400 lar. är det då Svenska Folkets menin och villa aft ana (ätiffs Emhefsmän aft an

7 januari 1843, sida 2

Thumbnail