Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 januari 1843, sida 1

; ; S:a Sid. att civilisterna nåstan uteslutande pedrisva det Politiska Försattarskapet i tidningspladen. sid. 6. att Stock holms-inleresset är alltför mycket civilistoch skråinteresse. Sid. 49. sverige har onekligen, utmärkta rvetenskapsmiån och skalder, några som med alJa andra länders kunna uthålla jemförelse: det har en Berzelius, en Geijer, en Teanår och andra; men hvilka civilister eger det? m. m.. som antastar Sveriges Civila Embetsmån på ett högst ärekränkande sätt och som vi här anse öfverslödigt att vidlystigare upprepa. 4841 utkom äfven i Stockholm en liten bok Gjallarhornet, hvarur man blåser samma jarvon, som i de förutnämnda bladen mot Sveriges Civila Embetsmän t. ex. Sid. 5. att Sverige snart icke mera eger några Statsmän, eller ens några Jurister, att det är det enda land i den Civiliserade verlden, som saknar en vetenskapligt bildad Embetsmanna-Corhs, att vi icke sjelsve synas ana behofvet af något bättre än handtverkare— m. m. Hufrudsakliga orsaken till Sveriges Civila Embetsmäns sjunkande anseende och dessa ärekränkande tillmälen, hvilka vi dock tycka på flera ställen vara hämtade något för högt uppe i lusten, påstå desse Författare ligga i bildningen vid Universiteterne och en derigenom förorsakad okunnizhet; men di det är en obestridlig sanninz, att de Civila Embetsmännens anseende verkligen ej allenast är i aftagande, utan, att man till och med börjar klarligen skönja upplösningen af Embets-Verkens och medlemmarnes förtroende sins emellan, jemte folkets förtroende till Embetsmån och Styrelse, samt upplösningen af flere andre Staten sammanhallande baud, är det hög tid att belysa hvarest orsaken till dessa olyckor, som snart nog kanske komma att skaka Sveriges grundvalar, ligger förborgad. Vi vilja börja med att granska: . Huru Sveriges Civilister och Statsmån blisvit uppammade en följd af år, samt huru de upp ammas ännu i dag? Vi börja med att se den 46-årige ynglingen anlända till Universitetet med den söresats al bilda sig till en för sitt Fädernesland nyttig oct duglig Civil Embetsman. Vi vilja ej tala om der möda, tid och kostnad han eller de borgerlig Föräldrarne med ansträngning användt för at hinna detta förboppningsfulla mål. Vi tala blott om den möda och den kostnad ynslingen ma ste använda här, för att uppfylla de fordringa Staten bestämdt för dess tjenare. bet först sleget till uppfyllande häraf, är genomgåendet a Student Examen , en frukt af hela barndo mens studier, det andra Examen uti Sven ska Språkets skrifning, Mathematik och Latinsk Språkets skrifning, en frukt af vanligtvis ett el ler ett och ett halft års studium vid Universitc tet. bet tredje och sista är Emhets-Examen pa hvilken atminstone Juristen beböfver minst: eller 3, mången 5 års studium. Vi hafva p detta sätt var unge Embetsman färdig vid 20 21 års ålder att inträda i Statens tjenst, seda han nedlagt i Statens frakthärande jordmohn si lif, sin ungdom, sin möda och en summa: minst 1500 mången 2 3 3000 Rdr Bco. Fot dringarne äro ej så obetydliga nu, vid Univer