Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juli 1841, sida 1

msändt.) Under en Brunnskur. Svårt det är att sjuklig vara, Åta pulfver och mixtur, och att stundom löpa fara Sändas denna verlden ur; Men när läkarn ordinerar, För ens väl, en brunnediet, Ve, o ve! man då riskerar Dö af idel tråkighet. Hören på, J jordens sålle! J, som slippen dricka brunn! Tänken er uti mitt ställe Endast för en liten stund. Jag för er vill relatera, Medan af Carlsbader full, Hur man månde mig martera, Allt för mina synders skull. Först och fråmst jag måste svälja Vatten, illasmakande, Att jag tror det skulle qvälja Mången Wieselgrenare. Fjorton dryga, heta muggar Dricker jag hvar morgon ut, Så att min lekamen duggar, Som en ångmachin till slut. Och dernäst det äfven gäller Kurtisera, dag från dag, Bleka, trånande mamseller, Melankoliska, som jag. Då och då rätt sött de läspa Fram ett ord, som knapt jag hör, —