Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 oktober 1840, sida 1

de fyra Makterna kunde icke gilla ett sådant förfarande (Paschans afsättning), och att Fiankrike verkligen känner att åtskilliga af dem :zedan uttryckt sitt ogillande af samma, att Lord Palmerston låtit meddela Franska Cahinettet, att det enuast bör anse detta förfarande såsom ett hotande ntan några nödvändiga eller verkliga påföljder, att lika åsigt blifvit från Österrike yttrad; — — att, om ViceKungens afsättande verkställes, Frankrike derom dömer, att det är en stöt gifven ät allmänna jemnvigten; att gränsfrågan kunde med säkerhet lemnas att bero af det nu pågående krigei, men att Frankrike icke kan förmå sig att åt en sådan träff öfverlemna Mehmed Alis existens såscm en Turkiska Rikets vasall, då det anser begges böra upprätthallas, och då det sednares styrka ligger i ViceKungens bättre och fastare organiserade malt; att Frankrike inskränker sig för det närvarande till den förklaring för sin del, att det icke kan samtycka till verkställigheten af den afsättningsact, som i Constantinopel blifvit afkunnad.? — Londons Morning Herald tror denna notes innehåll vara sjelfva Ultimatum, men talar derjemte om en tredje noter från franska Cabinettet, som skall blifvit upgitven d. 12 Oct. i London. Det berättas, att underrättelser ingått från Orienten, ännu hemlighållna, men gynnande för Paschan, — och att Frankrikes diplomatiska intervention, kommer att hindra vidare blodsutgjutelse. — Afven säges Furst Metternich anse Orientaliska frågan alldeles föråndrad genom afsättuingen, och att fendtligheterna böra iuställas, och, med Frankrikes deltagande, en Europåisk Congress hallas på ny basis. Courieren, som hitfört dessa depecher, skall vara gången vidare till London, förmodligen med en lika beskaffad note. — Detta sednare ryktet förklarar fondernas betydliga stigande D. 14. (Ofver England) Frågan om krig eler fred är ännu oafgjortl. Herr Thiers har, med säkerhet, lånat örat ät fredliga framställningar; men st: ra concessioner går han troligen ej in på, utan att kunna aberopa Kamrarnes äsigt. — Mången tior att franska Cabinettets nuvarande fogliga spräk endast är beräknadt på att afnalla Ryska Östersjöflottaus afgång till Medelhafvet. Herr Thiers bar de tvänne sednaste dagarne haft länga confereucer med Neapolitanska Ambassadeuren, Hertigen af Serra Capriola. Från London vill man veta, att svaret på Palmerston-ka Memorandum ej blifvit der omtyckt, och att Lorden synnerligast upptagit det ganska illa. ORIENTEN. De sista nyheterne från Alexandria åro af den 3 Oct. Vice-Kungen bar med mycken moderation emottagit sin afsättning, men bereder sig på kraftigt motstånd. Soliman Pascha sades åter innehafva Beirot den 27 Sept., men Engelska Flottan hade intagit flera punkter på Syriska kusten,