Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 oktober 1840, sida 1

Herr Urguhart, f. d. Engelsk Ambassadsecreterare i Constantinopel, Lord Pam, erstons förbittrade ovän, har på några dagar ofta haft conferencer med Herr Thiers och med Öppositionsledamöter. Franska escadern har lemnat Athen, seglat till Nauplia, och kommer om några dagar tillbaka till Athen. Aterigen säges Amiral Lalande hafva tätt order att begifva sig till Toulon. De oroligaste Conservativa hafra satt sig i rörelse för att bereda sin opposition uti Kamrarne, och sägas hemförvänta Herr Guizot såsom ledare och speculant på Herr Thiers? portefenille. De räkna på hofpartiet för att störta en ministere, som — enligt deras tanka — tillintetgör Kronans prerogativ och tvingar henne att vilja krig, då den önskar fred för hvad pris som heldst. Herr de Montalivet har i går gjort Hertigen af Broglie ett långt besök. Man sade, att han hade uppdrag att göra propositioner åt fordna Ministern af 11 Oct. Marskalken Grards dagorder mot Rationalgardets manifestation har intet verkat. — En deputation af 60 officerare, underofficerare och gardister, delegerade af ett oräkneligt antal andra, hafva infunnit sig hos Herr Thiers — som svarades vara icke hemma — och hafva derföre qvarlemnat en skrift, hvari de protestera mot Marskalkens åsigt, hvilken skulle beröfva dem deras medborgerliga rätt att yttra sig rörande fäderneslandets intressen. De beklaga att ingen appell blifvit gjord till folkets energie; — de ogilla befästandet af Paris och fordra det för Rhen — och Alpgränsen; — de finna, att Regeringens hållning väcker all vår farhåga och sårar franska nationalkänslan; — att alla classer Nationalgarde bordt mobiliseras, och dess artillerie formeras på nytt; — att Revolutionen är hotad af utländningarne; men att de skola finna den rustad; — och att de Styrande, hvilka skulle söka förlama Fransmännens nit, blott skola belasta sitt hufvud med en förskräcklig ansvarighet. Om hvad som förestår är omöjligt göra sig en säker opiuion. Kamrarne väntas visserligen gynna den fredliga tendencen. men hela landet jäser. Krig år allmänna ropet, och Marseillerhymnen upprepas hvarje dag. Vederbörande söka hindra den, men enthusiasmen är dem förmäktig. Constitutionnel meddelar nu det document af 3 Oct... som skall tjena såsom vederlägening af Palmerstonska Memorandum. Resultaten af Herr Thiers? raisonnement äro: 1) att Frankrike alltid förstäft Ottomanniska Rikets oberoende och integritet sålunda, att de 5 Hofven borde lemna garantie mot ett anfall af Mehmed Ali och mot en enda af de 5 Makternas uteslutande beskydd, — men icke skulle frågan blifva om en mer eller mindre fördelaktig gråns mellan Sultanens och Vice-Kungens områden: 2) att man icke gjort förnyade uppoffringar åt Frankrike, för att vinna det för de 4 Hofvens plan, emedan man endast 1839 erbjudit Acres paschalik utan fästningen, men ärftligen, att förenas med Egypten. — och 1840 paschaliket med fästningen, men utan ärftlighet: 3) att Frankrike aldrig blifvit underrättadft. att de 4 Hofven skulle gå längre, om det icke ingick på deras afsigter; att det tvertom hade skäl vänta nya propositioner, då, vid Sami Bejs resa till Constantinopel och Insurrectionen i Syrien, man hastigt, utan att underrätta Frankrike, afslöt tractaten af den 15 Juli, hvarom man först gaf det kännedom, då den redan var underteknad. och hvilken man först efter 2 månader communicerade det: 4) att man icke år berättigad vänta ett passift gillande af tractatens verkställighet, emedan Frankrike aldrig gifvit anledning att tro att det i intet fall skulle intervenera i händelserna i Orienten : att. det, tvärtom, beständigt förklarat att det skulle skilja sig från de öfriga Makterna, om vissa beslut fattades; att det adrig låtit förstå att detta afskiljande betydde pverksamhet, och att det beständigi varit och är ännadt att i detta afseende förbehålla sig fullkomig frihet. Documentets postseriptum, af d. 8, är af betylenhet genom följande ställen: — — — Man söker icke blott att inskränka Mehmed Alis makt; nan bemödar sig att utplåna den från den poli: iska verldens yta. — Vore detta den allvarliga afigten hos de i Tractaten af d. 15 Juli förenade Makter — böra vi i hvadsom nyss händt se nåsonting mera än ett hänförande. nästan ofrivilligt, n origtig ställning , hvaraf följderna icke kunna örutses, måste vi misströsta om återstållandet af searmonien mellan Makterna. — Jag anser såledeör min skyldighet att till denna communication illägga bifogade note. — I denna sednare (dat. I Oct.) säger Herr Thiers (jemte det han recapiulerar Orientaliska sakens gång och ställning,) att — ———— A— — A— —