Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 oktober 1840, sida 1

Korrespondent-artikel. Stockholm, d. 19 Okt. Det lärer hafta sin rigtightet, att Hr Statssekreteraren Frih. Nordenfalk äter blifvit anmodad att emottaga Justitia Ministersembetet. Ingen, som närmare förstår sakerna, vill imedlertid låta öfrertyga sig. att någonting blifver dårutaf nu mera ån förra gången (eller rättare de förra gångerna. ty jag tror, att det redan är två gånger. som HT N. fåt anbud). Rikets första embete och Exellens-vårdigheten äro visserligen lockande; men en man i Hr N:s ställning torde snart böra vara mera smickrad ; om allmänheten frågar, hvarföre han icke blifvit minister, än brarföre han blifrit det. Och de ekonomiska fördelarna åro för honom en sådan småsak, att de icke kunna ingå i någon beräkning. Det enda säledes, som kunde beveka honom att försaka sitt lugn, vore att kunna gagna fåderneslandet. Frågan blitfver då, huruvida han härtill kan äga någon utsigt. Här talas mycket om concessioner ; och hvar och en tyder dem på sitt sätt. Gifret är, att de, som i hvarje verklig concession se sitt väldes undergång, skola söka misstyda nationens fodringar. Dersöre uppdragas de aldra mest lijertrörande taflor af en hop riksförderfliga och omöjliga concessioner, som egentligen hafva den märkrärdigheten, att ingen fordrat dem. Andra deremot, som af alla tänkande och välsinnade anses för både möjliga och nödvändiga, gås beskedligt förbi under den djupaste tystnad. Till denna klass kan i första rummet råknas ett ärligt närmande till pluralitetens öuskningar, i fråga. om tillsättningen af en minietere — en omisskännelig föresats att i spetsen för ärenderna sätta män, hvilkas karakter och grundsatser förete någon säkerhet för ett bli vande nalioelt styrelse-system — en upriktig nårvilja för hvad na