— — ——— —— gen i en enskilds. och den andra i ett koteris prirata interesse. Dessas hela stråäfvande gär ut på att bibehålla deras resp. patroner på deras såten. dessa må nu se ut såsom thron, taburett eller pre-identstol. Man vore kanske färdig att säga, att det vore omöjligt för dessa tidningar, eller sådane som stå i samma kathegori, att handla efter tendens: men nej! skall det icke kunna finnas försvarare äfven utaf absolutismens ide? och skulle icke hvarje rättänkande menniska hafra agtning äfven för dem som öppet och med rärma stridde för denna ide? jo visserligen! ty mensklighetens sak skulle alltid i längd vinna derpå, och den verkliga, lefvande öfvertygelsen förtjenar alltid att respekteras. För öfrigt kan man tryggt antaga, att den som efter utseende strider emot frihetens sak, dock indirekt strider för densamma. Hvem bar vål, (ehuru negativt) mera bidragit att stadga den allmänna agtuingen för religionen än — Foltatre? I afseende aterigen på föredraget hos Statstidningen och Minerva. kan man om den förra nästan säga att den äfven saknar detta. Den är således en fullkomlig nullitet. Minerra deremot har ett föredrag, på hvilket de andra tidningarne se med afundsamma blickar. Det är detta som håller henne uppe, under det att den sak, för hvilken hon fåcktar, dagligen siunker.