— Goddag, min vän! Har du någonsin haft så här mycket pengar i ditt lif? Gossen spärrade upp sina svarta lifliga ögon. — Nej, aldrig! svarade han, om ni kan taga sådana der stora guldfiskar ur detta träsk, signor, då måste ni vara en riktig öfverdängare i er konst. — Du skall sjelf lätt kunna förtjena både derna och flera dylika slantar, om du är tjenstaktig. Vill du gå ett ärende åt mig? Du får den här slanten, innen du går, och tio andra af samma värde, när du kommer tillbaka och visar mig att ärendet är uträttadt. Den lille utsträckte sin megra, bruna hand. — Gif mig den, sade han. Ni kan vara viss om att ärendet skall bli ordentligt fullgjordt. Erceldoune lemnade honom myntet. — Och nu skall jag säga dig, hvaruti ärendet består. Vet du hvar Ferratino ligger? — Ja. : -—Godt; begif dig då strax dit. Spriog allt hvad dina ben förmå och följ genaste vägen. Skynda dig såsom berodde ditt lif på att du hastigt kommer tillbaka. Jag skall gifva dig en biljett, som du aflemnar i villan med tillsägelse att den ofördröjligen skall tillställas hans excellens baronen,