Dagens Nyheter – 21 november 1873, sida 1

m:t sitt beslut att under kriget för de förenade rikena iakttaga fullkomlig mneutralitet. Men till upprätthållandet af denna neutralitet behöfdes rustningar, betydligare: än någon då i allmänhet föreställde sig. Emellertid synes påtagligt att denna neutralitet, under ett krig, som skulle utkämpas vid Rhens stränder, svårligen kunde blifva hotad. Den enda möjligheten i detta hänseende var, att Frankrike, af hvars flotta en del måhända kunde besöka Östersjön för att blokera de tyska kusterna, skulle göra några fordringar, som måste afvisas. Men äfven detta var osannolikt, emedan det under kriget för Frankrike natuwligtvis måste vara af största vigt att bibehålla ett vänskapligt. förhållande med Sverige. Att neutraliteten ännu mindre kunde hotas af Preussen, hvars flotta notoriskt var den franska så-underlägsen, är tydligt. Rustningarnes egentliga ändamål var väl äfven, såsom konungens enskilda yttranden antydde; att begagna sig af Preussens. sysselsättning på annat håll och möjliga nederlag för att öfvergå till Pommern samt bistå Frankrike vid ett anfall på Berlin -.och; sedan nämde hufvudstad vore iatagen, der få deltaga i ett: fredsslut, som skulle åt Danmark återförskaffa Schleswig. Detta vårt antagande bekräftas af.den stora utsträckning, som gafs åt rustningarne och hvilken af intet annat skäl kunde motiveras. Ty k. m:t bes slöt icke allenast att sätta våra sjöföstningar i försvarsskick, utan äfven att mobilisera hela den stående armen jemte 2 klasser beväring, således 70,000 man, För detta ändamål lyftes lilla kreditivet, hvaraf 763,000 rdr anslogos till sjöförsvarets ordnande samt 737,000 rdr till landtförsvaret (och delvis äfven sjöfästningarne), hvarförutan armåförvaltningen anbefalldes inkomma med förslag till anskaffning af de ytterligare medel, som kunde behöfvas för mobiliseringen. Emellertid inträffade franska härens nederlag i början af augusti, hufvudstyrkans innestängande i Metz efter slaget vid Gravelotte den 18 augusti, samt slutligen återstodens tillfångatagande vid Sedan den 1 september, Allt var slut. Frankrike var krossadt-oeh freden blott en tidsfråga. Om andra makter äfven haft för afsigt att biträda det olyckliga landet, så var det nu för sent. Något deltagande å Sveriges sida var ej vidare tänkbart. Annu mindre kunde dess neutralitet störas. — Man skulle således hafva kunnat taga för gifvet, att alla vidare rustningar till neutralitetens upprätthållande skulle inställas. Långt derifrån, I stället fortsattes. nu med samma ifver som förut. Den 7 okt. inkom. armåförvaltningen med anmälan, att: utom. kreditivmedler behöfdes. för den första mobiliseringen ytterligare 1;620,461 rdr. Genom det märkvärdiga, och historiskt intressanta brefvet af den 21-okt., anvisades härför 768,461 rdr af allmänna beväringsfonden,; 500,000 af beväringsbeklädnadsdirektionernas behållningar, och 350,000 af trosspassevolansfonden, förutom 100,000 rdr; som af den sistnämda. skulle användas till timmermansfordon. Härpå