Dagens Nyheter – 3 juni 1872, sida 2

kande, som i sanning var särdeles hemskt att höra. Emellertid har vattnet redan sjunkit undan ganska betydligt, så att jag hoppas vid tiotiden kunna komma ut för att aflemna några bref Rå posten. Aldrig har jag kunnat göra mig en föreställning om det fruktansvärda som ligger i en öfversvämning, ty mot-en sådan finnes intet räddningsmedel; vattnet måste fram. Mot eld har man åtminstone vatten såsom vapen, men mot vattenfloden, eom sagdt, intet.