Dagens Nyheter – 29 juli 1871, sida 1

hs tidningens hufvudrvedaktör och ansvarige u Ve i 5 Sd det blef duevid: Trakten rt Kängsör och Strömsholm finnes -en mängd berättelser om dylika uppträden, och om det egenmägtiga sätt, varpå han skiftade dervarande åkrar och ängar. Karl var för öfrigt så nöjd med sitt indelningsverk och ansåg detsamma för Sverige så nyttigt, att han befallte, det en hvar, som understod sig att ens föreslå någon ändring deri, skulle böta 1,000 d. 8 m. Karis. öfriga åtgärder: angående landtförsvaret. Med lika utmärkt omsorg. och nit sökte Karl. att ordna och bibehålla den sålunda uppsatta hären... .Krigsartiklarna. förbättrades,. och kompanierna. gjordes. starkare för att minska. befälets. antal. Detta tillsattes numera af konungen, och man. gökte: förmå dess medlemmar ; att sjelfva, begagna. sina boställen... Soldaterna. höllos-i allvarlig tukt och. till: ordentlig kristendomsläsning: Strängeligen förbjöds att: genom spel;; dryckesvaror;eller köp: aflocka dem kronans tillhörig: heter, och hvarje; dylik. handel förklarades ogiltig. och straffbar. Befälet fick ej, godtyckligen -entlediga. soldater;,; utan. borde sådant ske vid: offentliga. mönstringar: Gamla förtjenta. knektar blefvo: försörjde på Wadstena; krigsmanshus,. hvilket. betydligen utvidgades och förbättrades. Efter 1690 skulle hvarje. rusthåll årligen afsätta 6 d. 8, ms, hvilka sammanlades och förräntades: för att i nödens, stund, hafva. en betydlig. tillgång utan häftigare. anlitande af rusthållarens:egendom:; På sådant sätt voro. vidsKarls frånfälle:samrlade. 526,919 dä sm Körat hade hvarje regemente haft. serskild drägt och färg: Efter 1687 skulle hela hären. klädas. i blått: Äfven. musikanter infördes. och. erhöllo in delta. boställen. Dessa författningar . om häreng dne fingo dubbel kraft derigenom, att konungen outtröttligt vakade: öfver deras -verkställigBet både; i stort. och. smått. Karl sökte visserligen att med,utmärkt nit uppfylla alla,sina regentpligter; men intet ämne: blef. vårdadt med så mycken förkärlek, som krigsärenderna.: Troligtvis : har: ej. heller syenska hären. någonsin. varit, i. sett. för, sin tid så fullständigt skick,som mot, slutet af denna regering, . Ingen: konung har.för. ordnandet af, vårt landtförsvar uträttat. så mycket, som Karl den: elfte. gjorde: Några: sade,: att han gjorde, för: mycket, och andra söga. så än i dag. Många den tidens. :smygskrifvare påstodoy att svenska bonden blef. alldeles. utarmad, alldelesi fört störd genom det dyra indelningsverket och genom, soldaternas ocltbefäletsöfvermod och prejerjier., Intetdera. klagomålet var. helt och hållet grundlöst; ty Karl idref verkligen alltför långt sid kärlek till soldater och soldatprakt,. stora hästar, prydliga.drägter o. d.. Men att: allmogen. blifvit, genomsindelningsverket utarmad, :derom hördes-många rop; men. lemnades. inga bevis: Hvad, soldaters: och befälhafvarbs prejerier angår. så hafva nog. dylika. blifvit ofta föröfvade.. Men Karl: den elfte. var icke den konung; som gynnade eller såggenom fnger-med-dylikte I Han utfärdade stränga kungörelser mot alla slika. tilltag, och: fästade vid deras:begående hårda, tillsoch med. afskräckande straff... År andra. sidan klagades. ock; och kanske; lika ofta, att-rotebonden, sökte svikligen undandraga sig de pligter, honom i. afsecnde påi i soldaten ålågo,s. 4 i