Dagens Nyheter – 11 juli 1871, sida 2

Bref från Bergslagen. Nya Koppa berget den 2 juli 1871. Någon prosaisk själ från denna trakt, som funnit min i bref till Eder ärade tidning af den 28 maj d. år framlagda skildring af ortens naturskönheter m. m. alltför poetisk, har i Nerikes Allehanda, som, i parentes sagdt, genom aftryck visat sig gilla min uppfattning, uppträdt att med pisksnärtar tukta min anske väl ystra pegas. Jag böjer mig för hans tuktan, fastän jag med nöje finner att min prosaiska motståndare icke är alldeles fri sjelf från poetiska utgjutelser. Men jag bestrider, att jag med uttrycket den hyfsade verlden uteslutit Lindesberg och ofvanliggande trakt från denna benämning. Jag har af dessa orters invånare erfarit s Smånga prof på att bildningen der är lika mycket hemmastadd som i det öfriga fosterlandet, att jag skulle vara den otacksammaste gök under solen, om jag derom hade gjort den mig påbördade framställningen. Då jag nu fattar pennan, hoppas jag kunna visa min tuktomästare och Dagens Nyheters läsarekrets, att jag äfven förstår mig litet på ortens prosaiska förhållanden och kan inse deras vigt. Jag vill derför i dag hålla mig till den fruktan och de förhoppningar som i rent materielt hänseende hålla ortens invånare i spänning. Dessas förnämsta förhoppning är naturligtvis på den under arbete varande jernvägens fullbordan. Om uppkomsten af det nya Bångbro-jernverket sväfvar man mellan fruktan och hopp och om de blifvande trakterna å jernvägen hyser man en billig farsåga. Ty hvad de senare beträffar, så har hit spridt sig ett rykte, att Frövi—Ludvikabolaget nyligen ingått till regeringen med anhållan om fastställande af en frakttaxa, som, om den gillas, enkom synes vare afpassad att motverka alla de fördelar som orten väntat sig af sina i hundratusentals riksdaler utgjorda uppoffringar. Eller kan man tänka sig något mera abderitiskt än att vilja belasta trafiken med en afgift af 5 öre pr centnermil för ortens tunga effekter, jern och malm, Detta är ungefär hvad som nu betales för forsling å landsväg. Vi ha hört sägas, att regeringen redan vid koncessionens bifallande gifvit på hand och icke nu kan motsätta sig denna orimliga taxa. Frövi—Ludvika-bolaget har nemligen begärt att få för sig fastställd Köping—Hults-bolagets gamla omodifierade. Rättigheten dertill är i koncessionen medgifven, hvilket är i högsta måtto beklagligt. Så myeket större skäl är, att vår nuvarande eivilninister ser sig före vid beviljande af koneessioner för fortsättningen till Falun. Han har då i sin hand att äfven i Frövi—Ludvikataxan göra en billig jemkning. Efter det tillmötesgående detta bolag städse har rönt hade man verkligen väntat, att detsamma skulle behandla orten på ett mera gentlemannalikt sätt. Mäånne de personer nu skola få rätt, som vid företagets början påstodo, att hrr engelsmäns diktan och traktan endast var att uppskörta oss? — Lyckligtvis ha vi ännu qvar våra gamla bristfälliga kommunikationer och våra grufvor skola vi minsann icke så lätt släppa i händerna på främlingarne, som den aflägsnare boende kunde tro och föreställa sig. Vi veta nu hvad de äro värda, likasom vi hoppas, att deras bearbetning och afkastning genom det under bildning varande Bångbro jernverk skola betydligt stegras. Jag kommer nu till denna affär, Jag nekar icke, att den af ortens invånaro motses med en viss undran och bäfvan. Man är här så van vid gammal slentrian och vid den gamla busbehofsjerntillverkningen, att man knappt kan förmå sig att taga någon väsentlig del i det stora företaget, hvars värde för orten man å andra sidan ej kan förneka, Man tyckes hellre ämna underkasta sig att blifva torpare och kolförsäljare åt det stora bolaget än att genom en betydligare teckning förlägga tyngdpunkten af bolaget inom. orten, De stora jernbruken Krokfors och Högfors anse sig göra ofantligt för töretaget, då de inträda deri med 20 3 30,000 rdr hvardera, Stjernfors har ännu icke tecknat ett öre. Bättre uppfattar småfolket ställningen. Många at det slaget hafva tecknat sig och det kommer nog att gå bättre hädanefter. Det lägre folket, de egentliga arbetarne, fråga oupphörligt: när skall arbetet vid Bångbro begynna? För dem är företagets nytta alldeles nfgjord, liksom vi erfarit, att alla fackmän funnit det. Måtte nu scockholmarne, hvilkas stadsfullmäktige genom sitt beslut om bergslagsbanan visat sig vilja närma bergslagen till hufvudstaden, äfven kraftigt medverka til! unnkomsten