Dagens Nyheter – 11 juli 1871, sida 2

blitvit afkunnad, kontrahenterna ångrade den tillärnade förbindelsen, hvilken derför af den ene först och den andra sedan hos presten återkallades, utan att de visste af hvarandras åtgöranden, hvadan den förmodade äktenskap liga tvedrägten lyckligtvis i tid blef undanröjd. oo Bymmare. I Halmstads-Bladet läses: En dansk vid namn Geelmoyden, hvilken en följd af år passerat som arrendator af Hjulebergs gods, har nyligen rymt. Man hade all anledning att tro, det Geelmoyden vid förre egarens af Hjuleberg, dr Puggaards, trånfälle och boets upplösning inköpt nämda lösegendom. Men nu, sedan G. i större skala skuldsatt sig och begifvit sig härifrån till sitt land igen, eller måhända till Amerika, så kommer från Danmark en Rasmussen och tillegnar sig G:s egendom, arrendet och allt, sägande sig vara den egentliga arrendatorn af Hjulebergs gods och egare af den utaf G. disponerade lösegendomen, som han (R.) låtit på auktion försälja. En stor del fordringsegare lärer således komma att lida kännbara förluster, om rättelse härutinnan ej kan vinnas. Frågan om Spetsbergen. Från Petersburg skrifves den 2 juli till Kölnische Zeitung följande, som dock torde böra bekräftas, innan det tages för kontant: Som bekant umgicks Sverige med planen att taga ön Spetsbergen i besittning, och de till makterna för detta ändamål ställda förfrågningar besvarades af alla Vesterns kabinett dermed, att de mot en sådan afsigt ingenting hade att invända. Deremot har det härvarande utrikesministeriet bemött denna fråga med en protest, hvilken, huru mildt och varsamt dess språk än är, dock alltid förblifver en protest och äfven inverkat som en sådan. Man hade inga invändningar att. göra mot anläggningen af svenska kolonier på ön, icke heller deremot, att Sverige, så länge dessa egde bestånd, betraktade sig såsom dess regering; blott ett definitivt besittningstagande kräfde närmare bestämmelser. Genast afgick till Stockholm en skrifvelse, hvari anmärkes, att Spetsbergen visserligen för närvarande såsom ett ogästvänligt, öde land icke hade något värde för Ryssland, men att det emollertid i en framtid kunde komma att gestalta sig annorlunda, emedan man märkt att den från Amerika kommande varma hafsströmmen, hvilken går längs Norges kuster, begynner taga en annan riktning. Denna ström torde kunna vända sig till Spetsbergen, och derefter skall dess klimat väsentligen förändras, en rikare flora, en annan fauna uppkomma. Slutligen synes ön också vara rikare på mineraliska skatter, än man tillförene trott. På grund af denna invändning har, såsom man hört, den svenska regeringen, för att icke göra den mäktige grannen ovänligt stämd, uppgifvit sin plan, med hvilken den för öfrigt väl endast hade ett vetenskapligt mål i sigte, oeh låtit detta uttalas af sin representant vid hofvet härstädes. Förlofning och bröllop. Från Haag skrifves den 4 juli: Den högtidliga förlofningen mellan prinsen af Wied och prinsessan Marie af Nederländerna skall i morgon försiggå i den evangeliska kyrkan i den närbelägna byn Wassenaar. Bilägret skall hållag den 18 d:s och bevistas af prinsarne Fredrik Karl och Albert af Preussen, storhertigen af Mecklenburg och kronprinsessan af Danmark. Den 24 d:s skall de nyförmäldas högtidliga intåg i Neuwied ega rum. fävete och hvetmjöl af årets skörd ha nu börjat torgföras i Paris. Beriktigande. För några dagar sedan meddelade vi efter danska tidningen Dagens Nyheder en underrättelse om att baron Erik Oxenstjerna aflidit i Köpenhamn, samt några omdömen al samma tidning om den aflidne. Dessainnehöllo bland annat, att hr Oxenstjerna småst i sin ungdom öfvergifva sitt fädernesland Sverige, hvarest ban var officer i flottan, på grand af sina frisinnade äsigter samt att han sedermera ingått i brasiliansk krigstjenst. Dagligt Allehanda säger sig ha blifvit upplyst om, att den nämda tidningens uppgifter såväl i ena som andra fallet äro helt och hället oriktiga. NS FENA OSKRIVET RPS KA RENAR RATTAR